Delrapport – Hushållsekonomin och väljarnas viktigaste frågor – Röster inför valet 2026

Hushållsekonomin inför valet

Hur har hushållens ekonomi utvecklats inför valet 2026 – och vilka ekonomiska förändringar skulle göra störst skillnad i människors vardag?

I den här delrapporten inom Röster inför valet 2026 undersöker Järvaveckan Research vilka politiska frågor väljarna prioriterar, hur människor själva beskriver utvecklingen av den egna hushållsekonomin och vilka ekonomiska åtgärder som skulle få störst betydelse för deras hushåll.

Undersökningen har genomförts av Indikator Opinion och bygger på svar från 1 669 personer i övriga Sverige och 1 663 personer i utsatta områden.

Dubbelt så många uppger försämrad hushållsekonomi i utsatta områden

Ett av rapportens tydligaste resultat är den stora skillnaden i hur människor beskriver sin ekonomiska utveckling.

I övriga Sverige uppger 22 procent att hushållsekonomin har försämrats under de senaste tolv månaderna. I utsatta områden är motsvarande andel 44 procent – alltså dubbelt så hög.

Skillnaden är ännu större bland dem som uppger att ekonomin har försämrats mycket: 7 procent i övriga Sverige jämfört med 20 procent i utsatta områden.

Samtidigt uppger 36 procent i övriga Sverige att hushållsekonomin har förbättrats, jämfört med 19 procent i utsatta områden.

Samma valfråga – olika ekonomiska erfarenheter

Trots de stora skillnaderna i ekonomiska erfarenheter prioriteras hushållsekonomin nästan lika högt politiskt i de två grupperna.

24 procent i övriga Sverige och 23 procent i utsatta områden anger hushållens ekonomi som en av de upp till tre viktigaste frågorna i valrörelsen.

Det innebär att samma övergripande valfråga kan rymma mycket olika verkligheter. I övriga Sverige och utsatta områden är hushållsekonomin ungefär lika viktig som politisk fråga, samtidigt som betydligt fler i utsatta områden upplever att den egna ekonomiska situationen har försämrats.

Rapporten sätter också hushållsekonomin i ett bredare valpolitiskt sammanhang. Sjukvård är den mest valda frågan i båda urvalen. I utsatta områden är jobb och arbetslöshet den näst viktigaste valfrågan (28 procent) – medan den i övriga Sverige inte ens når in på topp fem. Det är inte svårt att förstå mot bakgrund av den högre arbetslösheten i dessa områden. Frågan prioriteras allra högst bland invånare med utländsk bakgrund, där 31 procent anger jobb som en nyckelfråga. I samma grupp uppger dessutom 18 procent att rasism och diskriminering är en av de viktigaste valfrågorna (mot 7 procent i övriga Sverige).

Skillnader även efter bakgrund och ålder

De ekonomiska skillnaderna finns också inom gruppen boende i utsatta områden.

Bland personer med utländsk bakgrund i utsatta områden uppger 50 procent att hushållsekonomin har försämrats under de senaste tolv månaderna. Bland personer med svensk bakgrund är andelen 33 procent.

Vad skulle göra störst ekonomisk skillnad?

Rapporten undersöker också vilken enskild åtgärd människor bedömer skulle få störst ekonomisk betydelse för det egna hushållet under nästa mandatperiod.

Här framträder tydliga skillnader mellan grupperna.

I övriga Sverige är sänkt skatt på arbete det vanligaste svaret, med 21 procent. Därefter följer sänkta matkostnader, 19 procent, sänkt skatt på pension, 17 procent, och sänkta kostnader för el och uppvärmning, 16 procent. Sänkta boendekostnader väljs av 11 procent.

I utsatta områden ligger i stället vardagens grundläggande kostnader högst. 24 procent anger sänkta matkostnader och 23 procent sänkta boendekostnader som den förändring som skulle få störst ekonomisk betydelse för hushållet. Därefter följer sänkt skatt på arbete, 17 procent, och sänkt skatt på pension, 15 procent. Bland invånare med utländsk bakgrund i utsatta områden hamnar sänkt skatt på arbete också högt, på en tydlig tredjeplats (19 procent) – högre än bland personer med svensk bakgrund i samma områden (13 procent).

Resultaten visar därmed att hushållsekonomi som valfråga kan betyda olika saker för olika grupper. För människor i utsatta områden väger kostnaderna för mat och boende särskilt tungt, medan skatt på arbete hamnar högst i övriga Sverige.

Om rapporten

Röster inför valet 2026 är Järvaveckan Researchs valundersökning inför riksdagsvalet 2026. Den här delrapporten fokuserar på väljarnas ekonomiska erfarenheter och prioriteringar och synliggör både likheter och skillnader mellan människor i utsatta områden och övriga Sverige. Röster inför valet 2026 har möjliggjorts med stöd från Catarina och Sven Hagströmers stiftelse.