Valdeltagande och demokrati: EU-valet 2019

Den här rapporten bygger på SCB:s statistik om valdeltagandet i EU-valet 2019. Vi har valt att fokusera på hur valdeltagandet såg ut i befolkningsgrupper med bakgrund i Eritrea, Etiopien, Irak, Iran, Somalia och Syrien. I dessa sex grupper ingår både utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. I rapporten analyseras mönster i befolkningsgrupperna som helhet, skillnader mellan de sex grupperna samt skillnader mellan dem som är utrikesfödda och inrikes födda i samma befolkningsgrupp. Valdeltagandet beskrivs på en övergripande nivå men även utifrån kön, ålder, förvärvs – arbete, inkomst, utbildningsnivå samt bostadsområde. I analysen jämförs också dessa befolkningsgrupper med samtliga röstberättigade i Sverige och med personer som är födda i Sverige vars båda föräldrar är födda här.

Resultaten visar att av de sex befolkningsgrupperna hade personer födda i Somalia högst valdeltagande, med 42 procent. Lägst valdeltagande var det bland personer födda i Irak, endast 20 procent röstade. När man betraktar åldersfördelningen var valdeltagandet lägst i åldersgruppen 18–34 år. Bland dem röstade i genomsnitt 46 procent, jämfört med 63 procent i åldersgruppen 60 år och äldre. Bland de som inte arbetar var det kvinnor som röstade i högre utsträckning än män, med 44 procent för kvinnor jämfört med 40 procent för män. Utbildningsnivån hade också en påverkan på valdeltagandet. Generellt sett var andelen högst bland de med eftergymnasial utbildning. Dessutom visade resultaten att valdeltagandet steg med inkomsterna. Av dem med årsinkomst under 200 000 kronor röstade 47 procent, medan det var 68 procent bland dem med 400 000 kronor eller mer i årsinkomst. I genomsnitt deltog 35 procent av de röstberättigade i de utsatta områdena, men det fanns en betydande spridning mellan olika områden.