Sverigerapporten: Vägar till integration, politisk delaktighet och framtidstro

Missnöjet med hur integrationen i Sverige fungerar är utbrett runt om i landet men det finns också en stor samsyn kring flera av de politiska förslag som diskuteras. Samtidigt framträder tydliga skiljelinjer mellan olika grupper i synen på vilka problem som behöver lösas och hur vägen framåt bör se ut. Det visar del två av Sverigerapporten: Vägar till integration, politisk delaktighet och framtidstro. 

Järvaveckan Research har i samarbete med Indikator Opinion genomfört en datainsamling bland boende i Sveriges utsatta områden om integration, politisk delaktighet och framtidstro. Rapporten undersöker hur människor i utsatta områden, jämfört med övriga Sverige, ser på hur integrationen fungerar, politiska lösningar, hinder i arbetslivet och möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. 

Starkt stöd för språkkrav – oenighet om fler hyresrätter i villaområden
Ett av de integrationspolitiska förslag som får starkast stöd är införandet av språkkrav för arbete inom vård, skola och omsorg. Hela 82 procent av de boende i utsatta områden och 92 procent i övriga Sverige anser att det är ett bra initiativ. Även förslaget om ett totalförbud mot religiösa friskolor får relativt brett stöd, även om skillnaderna är tydligare: 51 procent i utsatta områden är positiva, jämfört med 66 procent i övriga Sverige. Förslaget om att bygga fler hyresrätter i områden som domineras av villor och bostadsrätter väcker däremot mer delade meningar – 58 procent i utsatta områden stödjer det, medan endast 40 procent i övriga Sverige är positiva. 

Rapporten visar också att synen vad som krävs för en fungerande integration skiljer sig mellan de som bor i övriga Sverige och de som bor i socioekonomiskt utsatta områden. Personer i övriga Sverige betonar i högre grad individens egen motivation att vilja integreras (45 procent jämfört med 32 procent) medan boende i utsatta områden oftare lyfter utbildning och kompetensutveckling (23 procent jämfört med 16 procent) samt åtgärder mot diskriminering (14 procent jämfört med 4 procent) som viktiga för att förbättra integrationen. 

– Rapporten visar både samsyn och sprickor. Det finns en bred enighet om språkets betydelse i välfärden, men också tydliga skillnader i synen på andra förslag som ofta hamnar i integrationsdebatten. Det understryker behovet av ett mer nyanserat samtal om var det faktiskt finns gemensam mark i integrationsfrågorna och var skiljelinjerna går, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare, Stiftelsen Järvaveckan. 

Arbete som nyckel till integration
Rapporten visar att tillgång till arbete anses vara den viktigaste faktorn för integration – 51 procent i utsatta områden och 46 procent i övriga Sverige anger detta som avgörande. Trots detta möter många personer med utländsk bakgrund svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. I utsatta områden anser 53 procent att bristande kunskaper i svenska är ett hinder för att lyckas i arbetslivet, 37 procent anger avsaknad av nätverk och kontakter, och 36 procent pekar på utländsk bakgrund som ett hinder. I övriga Sverige är bristande språkkunskaper ännu mer framträdande, med 64 procent som pekar på detta som ett hinder, samtidigt som sociala och kulturella faktorer generellt anses ha mindre betydelse.  

– Det finns en bred enighet om att jobb är nyckeln till integration. Men rapporten visar också att vi har olika syn på vad som hindrar människor från att lyckas. Om debatten ska bli mindre polariserad måste vi våga prata om både språket och de sociala trösklarna, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare, Stiftelsen Järvaveckan. 

Fler i utsatta områden tror att de kan påverka, men känner sig bortvalda av politiken 
Rapporten visar att människor i utsatta områden både känner i högre utsträckning att de har möjlighet att påverka samhällsutvecklingen men upplever samtidigt att politiker inte bryr sig om ”sådana som dem”. I utsatta områden uppger 48 procent att de själva har möjlighet att påverka, samtidigt som 60 procent anser att politiker inte bryr sig om dem. I övriga Sverige är motsvarande siffror 38 respektive 50 procent. 

Rapporten visar samtidigt att det politiska engagemanget är relativt starkt i både utsatta områden och i övriga Sverige. En majoritet av de tillfrågade uppger att de ser fram emot riksdagsvalet 2026 (64 procent i övriga Sverige respektive 65 procent i utsatta områden), vilket tyder på att intresset för att delta i det demokratiska samtalet fortfarande är stort runtom i landet. 

Mer om Sverigerapporten
Undersökningen har genomförts av Indikator Opinion på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan. Datainsamlingen genomfördes mellan den 19 september och den 26 oktober 2025 och omfattar en undersökning bland boende i utsatta områden med drygt 2 700 svar samt en rikstäckande undersökning bland allmänheten med drygt 2 200 svar. Båda undersökningarna bygger på slumpmässiga urval. Totalt har drygt 4 900 personer blivit intervjuade. Definitionen för utländsk bakgrund avgränsas till de som är födda utomlands eller födda i Sverige men med två föräldrar som är födda utomlands. 

Ta del av tidigare rapporter här. 

Kunskapspartner

Indikator Opinion

Indikator Opinion är Sveriges ledande opinionsinstitut. Med hjälp av vetenskapliga metoder genomför vi årligen flera av Sveriges mest välkända och omfattande undersökningar vars resultat redovisas dagligen i massmedia.