Två bilder av samma val

16 nov 2026

Kunskapspartner: Catarina och Sven Hagströmers stiftelse

38 procent i utsatta områden uppger att livet har försämrats sedan valet 2022, mot 15 procent i övriga Sverige.

Kunskapspartner
Catarina och Sven Hagströmers stiftelse
Catarina och Sven Hagströmers stiftelse

Undersökningen och rapportserien Sverigerapporten 2026 har möjliggjorts med stöd från Catarina och Sven Hagströmers stiftelse.

Delrapporten jämför livsvillkor, hushållsekonomi och partival i utsatta områden med övriga Sverige. Den visar också hur väljarna själva förklarar Vänsterpartiets ökning i flera utsatta områden.

Två bilder av samma val
Översikt

Tre siffror ur rapporten

Försämrad livssituation

38 %

Utsatta områden

15 %

Övriga Sverige

Skillnad: 23 procentenheter

Uppger försämrad livssituation sedan valet 2022.

Se figur 1 →

38 procent i utsatta områden uppger att livet har försämrats sedan valet 2022, mot 15 procent i övriga Sverige. Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion, ”Två bilder av samma val” (Sverigerapporten 2026 – Efter valet). https://jarvaveckan.se/research/tva-bilder-av-samma-val/

Svårt att få pengarna att räcka

35 %

Utsatta områden

12 %

Övriga Sverige

Skillnad: 23 procentenheter

Har svårt att få inkomsterna att räcka till löpande utgifter.

Se figur 3 →

35 procent i utsatta områden uppger att hushållet har mycket eller ganska svårt att få inkomsterna att räcka till löpande utgifter, mot 12 procent i övriga Sverige. Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion, ”Två bilder av samma val” (Sverigerapporten 2026 – Efter valet). https://jarvaveckan.se/research/tva-bilder-av-samma-val/

Missnöje som skäl till partivalet

33 %

Utsatta områden

23 %

Övriga Sverige

Skillnad: 10 procentenheter

Anger missnöje med andra partier eller politiken som ett skäl till partivalet.

Se figur 6 →

33 procent i utsatta områden anger missnöje med andra partier eller politiken som ett skäl till sitt partival, mot 23 procent i övriga Sverige. Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion, ”Två bilder av samma val” (Sverigerapporten 2026 – Efter valet). https://jarvaveckan.se/research/tva-bilder-av-samma-val/

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion. Högst tre skäl kunde anges till partivalet. Resultaten beskriver vad de svarande upplever och anger. De fastställer inte vilka faktorer som orsakade Vänsterpartiets ökning.

I medierna

Debatt · 15 november 2026

”Trendbrottet som lyfte Kristersson nådde aldrig utsatta områden”

Ahmed Abdirahman, Stiftelsen Järvaveckan, och Per Oleskog Tryggvason, Indikator Opinion, om vad väljarna själva säger om valet – och varför partierna behöver ta deras svar på allvar.

Uppmärksammad i

Alla inslag →

Analys i korthet: vardagen och valet

Olika livsvillkor präglade väljarnas erfarenheter av mandatperioden. Här lyfter vi fram några av rapportens resultat om hushållens ekonomi, partival och synen på Vänsterpartiets ökning. Fördjupning och metod finns under Hela rapporten.

Olika erfarenheter av samma mandatperiod

I utsatta områden uppger 38 procent att deras livssituation har försämrats sedan valet 2022, medan 22 procent har fått det bättre. I övriga Sverige är bilden den omvända: 44 procent har fått det bättre och 15 procent sämre.

Skillnaden återkommer inom samtliga undersökta inkomstgrupper. Den handlar alltså inte enbart om att inkomsterna skiljer sig mellan områdena.

Se figur 1 → · Se figur 2 →

Hushållens marginaler märks i de politiska prioriteringarna

35 procent i utsatta områden har svårt att få inkomsterna att räcka till boende, mat och räkningar, jämfört med 12 procent i övriga Sverige. Jobb och arbetslöshet samt bostäder och boendekostnader vägde också tyngre vid partivalet i utsatta områden.

När väljarna själva beskriver sina skäl till partivalet kommer partiets politiska förslag först i båda grupperna. I utsatta områden angav dessutom var tredje väljare missnöje med andra partier eller politiken som ett av sina viktigaste skäl. Betydligt färre lyfte fram rekommendationer eller gemensam etnisk, kulturell eller religiös bakgrund.

Se figur 3 → · Se figur 5 → · Se figur 6 →

Den politiska hemvisten präglar bilden av Vänsterpartiets ökning

Migrationspolitiken och politiken om Gaza och Palestina är vanliga förklaringar till Vänsterpartiets ökning i både utsatta områden och övriga Sverige. Men andra förklaringar skiljer sig kraftigt mellan politiska läger.

I övriga Sverige pekar 35 procent av Tidöväljarna, som röstade på M, KD, L eller SD, på uppmaningar från religiösa församlingar och trossamfund. Bland rödgröna väljare, som röstade på S, V, MP eller C, är andelen 4 procent. De rödgröna väljarna lyfter oftare fram partiets aktivitet i områdena och missnöje med andra partiers politik.

Svaren visar hur människor tolkar ökningen. De fastställer inte vilka faktorer som faktiskt avgjorde väljarnas beslut.

Den som förklarar Vänsterpartiets framgång enbart med religiösa företrädares uppmaningar missar väljarnas egna svar.

Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan

Se figur 8 →

Vänster–högerskalan fångar inte hela bilden

I den separata undersökningen före valet, genomförd i augusti 2026, stödde mer än hälften av dem som placerar sig till vänster i utsatta områden sänkt skatt på arbete. Bland dem som placerar sig till vänster i övriga Sverige var motsvarande andel drygt en fjärdedel.

Det finns stöd för en central del av högerns politik även bland väljare som placerar sig till vänster. För alla partier, och särskilt för högerpartierna, finns det skäl att ompröva bilden av väljarna i utsatta områden.

Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan

Många anser att valfuskdebatten har misstänkliggjort vissa grupper

46 procent i utsatta områden och 57 procent i övriga Sverige anser att debatten om misstänkt valfusk i mycket eller ganska stor utsträckning har bidragit till att vissa väljare misstänkliggörs på grund av sin bakgrund eller sitt bostadsområde. Uppfattningen finns både till vänster och till höger på den politiska skalan.

Se figur 9 →

Vad frågorna mäter

Frågorna mäter vad de svarande själva upplever och anger. Därför är de boendes bedömningar av Vänsterpartiets ökning inget facit över andra väljares skäl. Resultaten fastställer heller inte hur mycket varje enskild faktor bidrog till ökningen.

Läs mer

Hela rapporten finns under fliken Hela rapporten.

Om undersökningen

1 643 svar i utsatta områden och 1 871 i övriga Sverige, 25 september–8 oktober 2026. Genomförd av Indikator Opinion.

Hela rapporten

Hela rapporten

Öppna rapporten som PDF ↗

Delrapport i Järvaveckan Researchs rapportserie Sverigerapporten 2026 – Efter valet. Utgiven av Stiftelsen Järvaveckan, november 2026. Undersökningen är genomförd av Indikator Opinion. Diagrammen får publiceras fritt med källangivelsen ”Järvaveckan Research/Indikator Opinion”.

Förord

Efter riksdagsvalet 2026 har Vänsterpartiets framgångar i flera utsatta områden fått stor uppmärksamhet. Förklaringarna har ofta handlat om religiösa nätverk, klanröstning, riktade kampanjer och desinformation – om vilka som har försökt påverka väljarna.

I den första delrapporten i serien Sverigerapporten 2026 – Efter valet, ”Fri att välja?”, visade vi att nästan var tionde boende i utsatta områden har upplevt påtryckningar kring sitt partival, och att sådana påtryckningar behöver tas på allvar. Men för att förstå ett valresultat räcker det inte att fråga vem som har försökt påverka väljarna. Vi måste också fråga hur väljarna själva har haft det och vad de ville åstadkomma med sin röst.

Den här delrapporten gör just det. Den visar att väljarna i utsatta områden och i övriga Sverige gick till val med påtagligt olika erfarenheter av samma mandatperiod. Den visar också att bilden av varför Vänsterpartiet ökade i hög grad följer betraktarens egen politiska hemvist.

Inget bostadsområde och ingen befolkningsgrupp är politiskt förutbestämd. Den som vill vinna väljarnas förtroende behöver börja med att lyssna på deras svar.

Med Sverigerapporten 2026 – Efter valet vill vi bidra med ett bredare kunskapsunderlag om hur väljarna själva har upplevt mandatperioden och valet, och synliggöra både likheter och skillnader mellan människor som bor i utsatta områden och i övriga Sverige.

Arbetet med rapportserien har möjliggjorts med stöd från Catarina och Sven Hagströmers stiftelse. Vi är mycket tacksamma för stödet, som har gjort det möjligt för oss att bidra med ny kunskap och fler perspektiv på väljarnas verklighet efter riksdagsvalet 2026. Jag vill också tacka alla som har tagit sig tid att svara, och Indikator Opinion som har genomfört undersökningen.

Ahmed Abdirahman
Samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan

Sammanfattning

Väljarna i utsatta områden gick till val med andra erfarenheter av mandatperioden än övriga Sverige

Var tredje boende i Sveriges utsatta områden har svårt att få inkomsterna att räcka, och fler har fått det sämre än bättre sedan valet 2022. I övriga Sverige är bilden den omvända.

Huvudresultat

  • I utsatta områden har 22 procent fått det bättre sedan valet 2022 och 38 procent sämre. I övriga Sverige är andelarna 44 och 15 procent.
  • 35 procent i utsatta områden har svårt att få inkomsterna att räcka till löpande utgifter, mot 12 procent i övriga Sverige.
  • Jobb och arbetslöshet (29 mot 19 procent) och bostäder och boendekostnader (18 mot 6 procent) vägde tyngre vid partivalet i utsatta områden jämfört med i övriga Sverige.
  • Missnöje med andra partier eller politiken var ett skäl till partivalet för 33 procent i utsatta områden, mot 23 procent i övriga Sverige. Rekommendationer och identitet väger lätt: 4 procent anger att någon de litar på rekommenderade partiet och 3 procent att de ville att politiker med deras religion skulle få mer inflytande.
  • Boende i utsatta områden förklarar oftast Vänsterpartiets ökning med partiets migrationspolitik (28 procent) och politik om Gaza (20 procent). 7 procent pekar på uppmaningar från religiösa församlingar.
  • Bland Tidöväljare i övriga Sverige anger 35 procent uppmaningar från religiösa församlingar och trossamfund som en förklaring till Vänsterpartiets ökning, jämfört med 4 procent bland oppositionens väljare.
  • 46 procent i utsatta områden och 57 procent i övriga Sverige anser att debatten om misstänkt valfusk i stor utsträckning har bidragit till att vissa grupper misstänkliggörs.

1. Inledning

Inför riksdagsvalet 2026 publicerade Järvaveckan Research rapportserien Röster inför valet, en valundersökning bland boende i Sveriges utsatta områden och i övriga Sverige. Efter valet har en uppföljande undersökning genomförts i utsatta områden. För att jämföra resultaten har en parallell datainsamling genomförts där samma frågor ställts till ett slumpmässigt urval av personer som bor i övriga Sverige. Frågorna ställdes i Indikator Opinions eftervalsundersökning 2026 och drygt 3 500 personer har deltagit i de två urvalen.

Den här delrapporten handlar om hur väljarna själva har upplevt mandatperioden 2022–2026 och hur Vänsterpartiets ökning i flera utsatta områden förklaras. Efter valet har debatten till stor del handlat om religiös mobilisering, klanröstning, riktade kampanjer och misstankar om valfusk. I en tidigare delrapport i serien visade vi att nästan var tionde i utsatta områden har upplevt påtryckningar kring sitt partival, mot 4 procent i övriga Sverige.

Påtryckningar ska tas på allvar. Men för att förstå de bredare väljarmönstren behöver vi också veta hur väljarna har haft det och vad de ville åstadkomma. Rapporten bygger därför på frågor om livssituation, hushållens ekonomiska marginaler, de skäl och frågor som avgjorde partivalet och de svarandes egna förklaringar till Vänsterpartiets ökning.

Där det är relevant jämför vi med resultat från Järvaveckan Researchs valundersökningsserie, Röster inför valet 2026, som genomfördes 13–24 augusti 2026.

2. Två mandatperioder

Väljarna i utsatta områden och i övriga Sverige har haft påtagligt olika erfarenheter av mandatperioden 2022–2026. I övriga Sverige uppger 44 procent att deras livssituation har förbättrats sedan valet 2022 och 15 procent att den har försämrats. I utsatta områden är förhållandet det omvända: 22 procent har fått det bättre och 38 procent sämre.1

1 Uppgifterna för övriga Sverige kommer från Järvaveckan Researchs jämförelseundersökning, genomförd av Indikator Opinion. Samma fråga ställdes också i Indikator Opinions större nationella eftervalsundersökning, där 43 procent uppgav att livssituationen förbättrats och 16 procent att den försämrats. Det är två separata undersökningar med olika urval, men resultaten är mycket lika.

Bland boende med utländsk bakgrund i utsatta områden har 43 procent fått det sämre och 19 procent bättre. Bland boende med svensk bakgrund är andelarna lika stora, 29 procent. Även i övriga Sverige har personer med utländsk bakgrund oftare fått det sämre: 30 procent, mot 13 procent bland personer med svensk bakgrund.

Figur 1. Livssituation sedan valet 2022. Utsatta områden och övriga Sverige.
Figur 1. Livssituation sedan valet 2022. Utsatta områden och övriga Sverige.
Visa siffrorna som tabell
SvarUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Förbättrats22 %44 %22
Förblivit densamma29 %38 %9
Försämrats38 %15 %23

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Ju lägre inkomst, desto fler uppger att deras livssituation har försämrats sedan valet 2022. Det mönstret finns både i utsatta områden och i övriga Sverige, men på tydligt olika nivåer. I utsatta områden uppger 49 procent i den lägsta inkomstgruppen att de fått det sämre, jämfört med 21 procent i den högsta. I övriga Sverige är motsvarande andelar 30 och 8 procent. En högre egen inkomst sammanfaller alltså med mindre negativa erfarenheter av mandatperioden, men skillnaden mellan områdena återkommer i samtliga inkomstgrupper.

Figur 2. Andel som fått det sämre sedan valet 2022, efter egen månadsinkomst. Utsatta områden och övriga Sverige.
Figur 2. Andel som fått det sämre sedan valet 2022, efter egen månadsinkomst. Utsatta områden och övriga Sverige.
Visa siffrorna som tabell
MånadsinkomstUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Samtliga38 %15 %23
Under 10 000 kronor49 %30 %19
10 000–19 999 kronor47 %30 %17
20 000–29 999 kronor41 %19 %22
30 000–39 999 kronor35 %15 %20
40 000–49 999 kronor30 %12 %18
50 000 kronor eller mer21 %8 %13

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Skillnaden återkommer i synen på regeringen. I utsatta områden tycker 36 procent att regeringen på det hela taget har skött sitt jobb bra under mandatperioden och 55 procent att den har skött det dåligt. I övriga Sverige är andelarna 59 och 37 procent.

Frågan om man har fått det bättre än för fyra år sedan är en av de äldsta i politiken. I utsatta områden är svaret för många nej, och det behöver finnas med när valet analyseras.

Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan

3. Marginalerna i hushållen

Livssituation rymmer mer än ekonomi. Men skillnaden återkommer när vi frågar om hushållens marginaler. 35 procent av de boende i utsatta områden har mycket eller ganska svårt att få inkomsterna att räcka till löpande utgifter som boende, mat och räkningar. I övriga Sverige gäller det 12 procent. Omvänt har 33 procent i utsatta områden lätt att få inkomsterna att räcka, mot 66 procent i övriga Sverige.

Svårigheterna är vanligast bland boende med utländsk bakgrund, 41 procent, och bland unga 18–29 år, 39 procent. Bland boende med svensk bakgrund i utsatta områden är andelen 24 procent och bland personer som är 65 år eller äldre 21 procent.

Hushållens marginaler hänger tydligt samman med hur man har upplevt mandatperioden. I utsatta områden har 59 procent av de som har svårt att få inkomsterna att räcka fått det sämre sedan 2022, och 12 procent bättre.

Figur 3. Andel som har svårt att få inkomsterna att räcka, efter bakgrund och ålder. Utsatta områden och övriga Sverige.
Figur 3. Andel som har svårt att få inkomsterna att räcka, efter bakgrund och ålder. Utsatta områden och övriga Sverige.
Visa siffrorna som tabell
GruppUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Samtliga35 %12 %23
Utländsk bakgrund41 %23 %18
Svensk bakgrund24 %11 %13
18–29 år39 %21 %18
65 år eller äldre21 %5 %16

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Mönstret syntes redan före valet. I Järvaveckan Researchs valundersökningsserie, Röster inför valet 2026, uppgav 44 procent i utsatta områden att hushållets ekonomiska situation hade försämrats under de senaste tolv månaderna, mot 22 procent i övriga Sverige. Frågorna skiljer sig åt, men fångar samma typ av mönster och visar på stora skillnader i ekonomiska förutsättningar beroende på bostadsområde.

Figur 4. Hushållens ekonomi: två olika frågor före och efter valet. Utsatta områden och övriga Sverige.
Figur 4. Hushållens ekonomi: två olika frågor före och efter valet. Utsatta områden och övriga Sverige.
Visa siffrorna som tabell
FrågaUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Före valet: försämrad hushållsekonomi44 %22 %22
Efter valet: svårt att få inkomsterna att räcka35 %12 %23

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

4. Det som vägde tyngst i valet

Skillnaderna i vardagens villkor avspeglas i vilka frågor som vägde tyngst vid partivalet. Bland dem som röstade på ett parti angav 29 procent i utsatta områden jobb och arbetslöshet som ett av de politikområden som hade störst betydelse, mot 19 procent i övriga Sverige. Bostäder och boendekostnader angavs av 18 procent, tre gånger så många som i övriga Sverige, 6 procent.

Sambandet med hushållens marginaler syns också inom utsatta områden. Bland dem som har svårt att få inkomsterna att räcka angav 35 procent jobb och arbetslöshet bland de viktigaste frågorna för partivalet, jämfört med 24 procent bland dem som har lätt. För bostäder och boendekostnader var motsvarande andelar 23 och 13 procent.

Sjukvård var det vanligaste svaret i utsatta områden, 36 procent. I övriga Sverige vägde invandring och integration (38 procent), lag och ordning (37 procent) och Sveriges ekonomi (34 procent) tyngst.

Figur 5. Politikområden som hade störst betydelse för valet av parti, urval. Utsatta områden och övriga Sverige.
Figur 5. Politikområden som hade störst betydelse för valet av parti, urval. Utsatta områden och övriga Sverige.
Visa siffrorna som tabell
PolitikområdeUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Sjukvård36 %28 %8
Invandring och integration32 %38 %6
Jobb och arbetslöshet29 %19 %10
Sveriges ekonomi24 %34 %10
Lag och ordning22 %37 %15
Bostäder och boendekostnader18 %6 %12

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Även detta syntes före valet. I Röster inför valet 2026 angav 28 procent i utsatta områden jobb och arbetslöshet som en av de viktigaste valfrågorna, mot 18 procent i övriga Sverige. Som den åtgärd som skulle få störst ekonomisk betydelse för hushållet valde flest i utsatta områden sänkta matkostnader (24 procent) och sänkta boendekostnader (23 procent).

5. Väljarnas egna skäl

Det mest direkta sättet att förstå varför väljarna röstade som de gjorde är att fråga dem själva. Det vanligaste skälet, i utsatta områden och i övriga Sverige, är att man gillade partiets politiska förslag: 46 respektive 54 procent.

Därefter skiljer sig bilderna åt. I utsatta områden anger 33 procent att de var missnöjda med andra partier eller politiken, mot 23 procent i övriga Sverige. 20 procent anger att partiet förstod deras och familjens vardag, mot 16 procent. I övriga Sverige är det vanligare att man ville att en viss regering skulle bildas, 42 procent mot 26 procent i utsatta områden.

Få anger rekommendationer eller gemensam etnisk, kulturell eller religiös bakgrund bland de viktigaste skälen till partivalet. 4 procent i utsatta områden anger att någon de litar på rekommenderade partiet. 4 procent ville att politiker med deras etniska eller kulturella bakgrund skulle få mer inflytande och 3 procent att politiker med deras religion skulle få det.

Bland de i utsatta områden som har svårt att få inkomsterna att räcka anger 27 procent att partiet förstod deras och familjens vardag, jämfört med 15 procent bland dem som har lätt. Även missnöje med andra partier eller politiken anges oftare, 37 mot 28 procent. För väljare med ansträngd hushållsekonomi handlar partivalet alltså oftare om att hitta ett parti som förstår deras situation och om missnöje med de politiska alternativen.

Figur 6. De viktigaste skälen till valet av parti, urval. Utsatta områden och övriga Sverige.
Figur 6. De viktigaste skälen till valet av parti, urval. Utsatta områden och övriga Sverige.
Visa siffrorna som tabell
SkälUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Gillade partiets politiska förslag46 %54 %8
Missnöjd med andra partier eller politiken33 %23 %10
Ville att en viss regering skulle bildas26 %42 %16
Ville stoppa ett annat parti eller block23 %29 %6
Partiet förstod min och min familjs vardag20 %16 %4
Någon jag litar på rekommenderade partiet4 %2 %2
Politiker med min etniska eller kulturella bakgrund4 %3 %1
Politiker med min religion3 %1 %2

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Bland Vänsterpartiets väljare i utsatta områden anger 42 procent missnöje med andra partier eller politiken som ett skäl och 23 procent att partiet förstod deras vardag. 3 procent anger att de ville att politiker med deras religion skulle få mer inflytande.

6. Vad de boende säger om Vänsterpartiets ökning

Bland de svarande som uppger ett partival röstade 30 procent i utsatta områden på Vänsterpartiet, jämfört med 8 procent i övriga Sverige.

Boende i utsatta områden och i övriga Sverige fick ange vad de tror främst bidrog till att Vänsterpartiet fick en större andel av rösterna i flera utsatta områden 2026 än 2022. De svarande kunde välja högst tre förklaringar.

Vänsterpartiets migrations- och flyktingpolitik är den vanligaste förklaringen både i utsatta områden och i övriga Sverige, 28 respektive 29 procent. Partiets politik om Gaza och Palestina anges av 20 procent i båda grupperna.

Skillnaderna gäller framför allt andra förklaringar. I övriga Sverige anger 19 procent att religiösa församlingar och trossamfund uppmuntrade fler att rösta på Vänsterpartiet, jämfört med 7 procent i utsatta områden. Felaktig eller missvisande information och rykten om andra partiers politik anges av 12 respektive 3 procent. Det är också vanligare i övriga Sverige att förklara ökningen med att Vänsterpartiet uppfattades företräda muslimers intressen, 22 mot 11 procent, eller personer med utländsk bakgrund, 20 mot 10 procent.

De boende i utsatta områden lyfter oftare fram Vänsterpartiets bostadspolitik, 13 procent jämfört med 5 procent i övriga Sverige. Partiets ekonomiska politik anges av 16 respektive 13 procent, medan missnöje eller oro över andra partiers politik anges av 16 procent i båda grupperna. I utsatta områden svarar 21 procent att de inte vet eller saknar uppfattning, jämfört med 12 procent i övriga Sverige.

De boendes bedömningar är inget facit över grannarnas motiv. Svaren visar hur människor tolkar Vänsterpartiets framgång, inte vilka faktorer som faktiskt avgjorde väljarnas beslut. Men jämförelsen visar både en samsyn om migrationspolitiken och Gaza och tydliga skillnader i synen på religiös mobilisering, missvisande information och vilka grupper partiet uppfattas företräda.

Figur 7. Förklaringar till Vänsterpartiets ökning. Utsatta områden och övriga Sverige.
Figur 7. Förklaringar till Vänsterpartiets ökning. Utsatta områden och övriga Sverige.
Visa siffrorna som tabell
FörklaringUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Migrations- och flyktingpolitiken28 %29 %1
Politiken om Gaza och Palestina20 %20 %0
Motståndet mot Sverigedemokraterna17 %18 %1
Missnöje eller oro över andra partiers politik16 %16 %0
Mer synligt och aktivt i området16 %24 %8
Den ekonomiska politiken16 %13 %3
Bostadspolitiken13 %5 %8
Företräder personer med sämre ekonomi12 %15 %3
Företräder muslimers intressen11 %22 %11
Företräder personer med utländsk bakgrund10 %20 %10
Förtroende för partiets politiker och kandidater8 %4 %4
Religiösa församlingar och trossamfund uppmuntrade fler att rösta på Vänsterpartiet7 %19 %12
Budskap och information i sociala medier3 %3 %0
Felaktig information och rykten om andra partier3 %12 %9
Föreningar och organisationer uppmuntrade fler att rösta på Vänsterpartiet2 %8 %6

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

7. Förklaringen följer politisk hemvist

Skillnaderna i synen på Vänsterpartiets ökning är tydliga även inom övriga Sverige. Bland Tidöväljare, de som röstade på M, KD, L eller SD, anger 35 procent uppmaningar från religiösa församlingar och trossamfund som en förklaring. Bland rödgröna väljare, de som röstade på S, V, MP eller C, är andelen 4 procent. Missvisande information och rykten om andra partiers politik anges av 22 respektive 2 procent.

De rödgröna väljarna lyfter oftare fram att Vänsterpartiet var mer synligt och aktivt i området, 33 mot 17 procent, och missnöje eller oro över andra partiers politik, 26 mot 7 procent. Även partiets ekonomiska politik och bostadspolitik anges oftare av rödgröna väljare.

I andra delar ligger bedömningarna närmare varandra. Vänsterpartiets migrations- och flyktingpolitik anges av 28 procent av Tidöväljarna och 30 procent av de rödgröna väljarna. Politiken om Gaza och Palestina anges av 21 respektive 18 procent.

Figur 8. Förklaringar till Vänsterpartiets ökning bland Tidöväljare och rödgröna väljare i övriga Sverige. Urval av svarsalternativ.
Figur 8. Förklaringar till Vänsterpartiets ökning bland Tidöväljare och rödgröna väljare i övriga Sverige. Urval av svarsalternativ.
Visa siffrorna som tabell
FörklaringTidöväljareRödgröna väljareSkillnad (procentenheter)
Uppfattades företräda muslimers intressen39 %5 %34
Religiösa församlingar och trossamfund uppmuntrade fler att rösta på Vänsterpartiet35 %4 %31
Missvisande information och rykten22 %2 %20
Mer synligt och aktivt i området17 %33 %16
Missnöje eller oro över andra partiers politik7 %26 %19
Den ekonomiska politiken8 %18 %10
Bostadspolitiken2 %8 %6
Migrations- och flyktingpolitiken28 %30 %2
Politiken om Gaza och Palestina21 %18 %3

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Samma politiska mönster återkommer i utsatta områden. Där anger 24 procent av Tidöväljarna uppmaningar från religiösa församlingar som en förklaring, jämfört med 2 procent av de rödgröna väljarna. De rödgröna väljarna anger i stället oftare missnöje med andra partiers politik, 21 mot 8 procent. Tidöpartierna har dock en betydligt mindre väljargrupp i utsatta områden än i övriga Sverige.

Bilden av Vänsterpartiets framgång skiljer sig alltså både mellan områdena och mellan politiska läger. De boende i utsatta områden delar inte en och samma uppfattning om varför partiet ökade.

Den egna politiska hemvisten har stor betydelse för hur man förklarar Vänsterpartiets framgång. Men för att förstå valresultatet behöver vi också lyssna på väljarnas egna erfarenheter och skäl till hur de röstade.

Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan

8. Valfuskdebatten och misstänkliggörandet

Efter valet har misstankar om valfusk i flera områden fått stor uppmärksamhet. Misstankarna ska utredas. Vi frågade också i vilken utsträckning de svarande upplever att samhällsdebatten om misstänkt valfusk har bidragit till att vissa grupper av väljare misstänkliggörs på grund av sin bakgrund eller sitt bostadsområde.

46 procent i utsatta områden och 57 procent i övriga Sverige svarar att debatten i mycket eller ganska stor utsträckning har bidragit till detta. I utsatta områden svarar fler att de inte vet, 16 procent mot 8 procent i övriga Sverige.

Uppfattningen delas över politiska skiljelinjer. Bland dem som placerar sig klart till vänster svarar 58 procent i utsatta områden och 73 procent i övriga Sverige att debatten i stor utsträckning har bidragit till misstänkliggörande. Bland dem som placerar sig klart till höger är andelarna 50 och 52 procent.

Bland Tidöväljarna är andelen 48 procent i utsatta områden och 51 procent i övriga Sverige.

I utsatta områden är andelen högre bland boende med svensk bakgrund, 55 procent, än bland boende med utländsk bakgrund, 42 procent, där fler svarar att de inte vet.

Figur 9. Andel som anser att debatten om misstänkt valfusk i stor utsträckning har bidragit till att vissa grupper misstänkliggörs. Utsatta områden och övriga Sverige.
Figur 9. Andel som anser att debatten om misstänkt valfusk i stor utsträckning har bidragit till att vissa grupper misstänkliggörs. Utsatta områden och övriga Sverige.
Visa siffrorna som tabell
GruppUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Samtliga46 %57 %11
Svensk bakgrund55 %58 %3
Utländsk bakgrund42 %53 %11
Klart till vänster58 %73 %15
Klart till höger50 %52 %2

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

9. Samlad analys

Rapporten visar tre mönster.

För det första gick väljarna till val med olika erfarenheter av mandatperioden. I övriga Sverige uppger betydligt fler att de fått det bättre än sämre sedan valet 2022. I utsatta områden är det tvärtom. Lägre egen inkomst hänger samman med mer negativa bedömningar i båda områdesgrupperna, men skillnaden mellan områdena återkommer inom samtliga inkomstgrupper. I utsatta områden uppger 59 procent av dem som har svårt att få inkomsterna att räcka att deras livssituation har försämrats, jämfört med 19 procent bland dem som har lätt.

För det andra hänger dessa ekonomiska svårigheter ihop med väljarnas politiska prioriteringar. Jobb och bostäder anges oftare bland de viktigaste frågorna för partivalet i utsatta områden än i övriga Sverige. Inom utsatta områden är frågorna särskilt viktiga bland dem som har svårt att få inkomsterna att räcka. Dessa väljare anger också oftare att partiet förstod familjens vardag och att de var missnöjda med andra partier eller politiken.

För det tredje finns både likheter och tydliga skillnader i hur Vänsterpartiets framgång förklaras. Migrationspolitiken och Gaza anges i ungefär samma utsträckning i utsatta områden och i övriga Sverige. De boende i utsatta områden lyfter oftare bostadspolitiken, medan religiösa församlingars uppmaningar och missvisande information anges oftare i övriga Sverige.

Inom övriga Sverige skiljer sig förklaringarna kraftigt mellan blocken. Tidöväljare pekar oftare på religiösa församlingar och missvisande information. Rödgröna väljare lyfter oftare fram partiets aktivitet i områdena och missnöje med andra partiers politik. Samma politiska mönster återkommer i utsatta områden, där Tidöpartiernas väljargrupp är betydligt mindre.

Resultaten fastställer inte hur mycket varje faktor bidrog till Vänsterpartiets ökning. De visar däremot att väljarnas egna erfarenheter och politiska prioriteringar behöver finnas med i förklaringen. Bland dem som har en ansträngd hushållsekonomi är både behovet av förändring och betydelsen av att partiet förstår deras vardag mer framträdande.

Ett gammalt sätt att bedöma en regering är att fråga om man har fått det bättre än för fyra år sedan. Frågan är lika relevant i utsatta områden som i resten av Sverige.

10. Frågeformuleringar och metodnoter

Livssituation
”Tänk tillbaka till valet 2022. Skulle du säga att din livssituation har förbättrats, försämrats eller förblivit densamma sedan dess?”

Svarsalternativ: förbättrats, försämrats, förblivit densamma, vet inte.

Bedömning av regeringen
”Under den gångna mandatperioden (2022–2026), hur tycker du att regeringen på det hela taget har skött sitt jobb?”

Svarsalternativ: mycket bra, ganska bra, ganska dåligt, mycket dåligt, vet inte. I redovisningen avser bra mycket eller ganska bra och dåligt ganska eller mycket dåligt.

Hushållets ekonomiska marginaler
”Hur lätt eller svårt har ditt hushåll i dag att få inkomsterna att räcka till löpande utgifter, exempelvis boende, mat och räkningar?”

Svarsalternativ: mycket lätt, ganska lätt, varken lätt eller svårt, ganska svårt, mycket svårt, vet inte/vill inte svara. I redovisningen avser lätt mycket eller ganska lätt och svårt mycket eller ganska svårt.

Politikområden av betydelse för partivalet
”Vilka av följande politikområden hade störst betydelse för ditt val av parti i riksdagsvalet?”

Högst tre svar. Frågan ställdes till dem som uppgav att de röstat på ett parti.

Sakfrågor av betydelse för partivalet
”Vilket var de viktigaste frågorna för ditt val av parti i riksdagsvalet 2026?”

Högst tre svar. Frågan ställdes till dem som uppgav att de röstat på ett parti.

Skäl till partivalet
”Vilka var de viktigaste skälen till att du röstade på det parti du gjorde i riksdagsvalet 2026?”

Högst tre svar. Frågan ställdes till dem som uppgav att de röstat på ett parti.

Förklaringar till Vänsterpartiets ökning
”I flera utsatta områden fick Vänsterpartiet en större andel av rösterna 2026 än 2022. Vad tror du främst bidrog till ökningen?”

Högst tre svar. Frågan ställdes till samtliga svarande i båda urvalen. Vissa svarsalternativ har förkortats i figurerna.

Synen på valfuskdebatten
”I vilken utsträckning upplever du att samhällsdebatten om misstänkt valfusk efter riksdagsvalet 2026 har bidragit till att vissa grupper av väljare misstänkliggörs på grund av sin bakgrund eller sitt bostadsområde?”

Svarsalternativ: i mycket stor utsträckning, i ganska stor utsträckning, i varken stor eller liten utsträckning, i ganska liten utsträckning, inte alls, jag har inte tagit del av debatten, vet inte. I redovisningen avser stor utsträckning mycket eller ganska stor utsträckning.

Inkomstgrupper
”Ungefär hur stor, normalt sett, är din egen månadsinkomst före skatt?”

Inkomstgrupper
na följer svarsalternativen i frågan: under 10 000 kronor, 10 000–19 999 kronor, 20 000–29 999 kronor, 30 000–39 999 kronor, 40 000–49 999 kronor samt 50 000 kronor eller mer. Svarande som inte har velat uppge sin inkomst redovisas inte per inkomstgrupp.

Politiska block
Med Tidöväljare avses svarande som uppgav att de röstade på Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna eller Sverigedemokraterna i riksdagsvalet 2026. Med rödgröna väljare avses svarande som uppgav att de röstade på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Centerpartiet.

Vänster–högerskalan
”Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster–högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala?”

Indelningen bygger på de svarandes egen placering på skalan.

Jämförelser med Röster inför valet 2026
Resultaten från Röster inför valet 2026 kommer från en separat undersökning som Indikator Opinion genomförde på uppdrag av Järvaveckan Research den 13–24 augusti 2026. Undersökningarna omfattar olika svarande och delvis olika frågeformuleringar. Jämförelserna belyser därför övergripande mönster och ska inte tolkas som uppmätta förändringar över tid.

Procenttal och avrundning
Resultaten redovisas i hela procent. Sammanslagna svarsalternativ har beräknats före avrundning. Avrundningen kan medföra att andelarna inte summerar till 100 procent. För frågor där flera svar kunde anges kan summan överstiga 100 procent.

11. Om undersökningen

Delrapporten ”Två bilder av samma val” ingår i Stiftelsen Järvaveckans valundersökning och i Sverigerapporten 2026. Den publiceras inom ramen för Järvaveckan Research. Årets rapportserie består av två delar: ”Sverigerapporten – före valet” och ”Sverigerapporten – efter valet”. Den här delrapporten ingår i ”Sverigerapporten – efter valet”. Undersökningen och rapportserien har möjliggjorts med stöd från Catarina och Sven Hagströmers stiftelse.

Undersökningen har genomförts av det oberoende undersökningsinstitutet Indikator Opinion på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan. Indikator Opinion har ansvarat för datainsamling och undersökningens genomförande. Frågorna ställdes i Indikator Opinions eftervalsundersökning och drygt 3 500 personer har deltagit i de två urvalen.

Datainsamlingen genomfördes den 25 september–8 oktober 2026. Totalt svarade 1 643 personer i utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden enligt Polismyndighetens lägesbild 2023. Inbjudan skickades via Kivra med påminnelser via sms. Svarsfrekvensen var 15 procent.

I övriga Sverige svarade 1 871 personer. Datainsamlingen genomfördes huvudsakligen i Indikator Opinions slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, där deltagarfrekvensen var 49 procent, och kompletterades med ett slumpmässigt urval som bjöds in via digital brevlåda.

Resultaten för utsatta områden har viktats efter ålder och uppskattat partival. Resultaten för övriga Sverige har viktats efter kön, ålder och partival.

12. Om Järvaveckan Research

Järvaveckan Research är Stiftelsen Järvaveckans kunskapsverksamhet som tar fram faktarapporter och undersökningar om människors attityder och levnadsvillkor i Sverige, i frågor som demokrati, ekonomi, försvar och välfärd. Fokus ligger på befolkningsgrupper som sällan nås av traditionella undersökningar och på hur deras situation skiljer sig från eller liknar befolkningen i övrigt. Hittills har ett 40-tal rapporter och undersökningar publicerats. Stiftelsen Järvaveckan är en nationell ideell organisation som är partipolitiskt och religiöst obunden.

Figurer och siffror

Figurer och siffror

Alla nio figurer med siffrorna som tabell. Figurerna får publiceras fritt med källangivelsen ”Järvaveckan Research/Indikator Opinion”. Skillnaden avser grupperna i samma rad och bygger på avrundade andelar.

Figur 1. Livssituation sedan valet 2022

Figur 1. Livssituation sedan valet 2022
SvarUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Förbättrats22 %44 %22
Förblivit densamma29 %38 %9
Försämrats38 %15 %23

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Figur 2. Försämrad livssituation efter månadsinkomst

Figur 2. Försämrad livssituation efter månadsinkomst
MånadsinkomstUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Samtliga38 %15 %23
Under 10 000 kronor49 %30 %19
10 000–19 999 kronor47 %30 %17
20 000–29 999 kronor41 %19 %22
30 000–39 999 kronor35 %15 %20
40 000–49 999 kronor30 %12 %18
50 000 kronor eller mer21 %8 %13

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Figur 3. Svårt att få inkomsterna att räcka

Figur 3. Svårt att få inkomsterna att räcka
GruppUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Samtliga35 %12 %23
Utländsk bakgrund41 %23 %18
Svensk bakgrund24 %11 %13
18–29 år39 %21 %18
65 år eller äldre21 %5 %16

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Figur 4. Hushållens ekonomi före och efter valet

Figur 4. Hushållens ekonomi före och efter valet
FrågaUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Före valet: försämrad hushållsekonomi44 %22 %22
Efter valet: svårt att få inkomsterna att räcka35 %12 %23

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Figur 5. Politikområden som vägde tyngst vid partivalet

Figur 5. Politikområden som vägde tyngst vid partivalet
PolitikområdeUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Sjukvård36 %28 %8
Invandring och integration32 %38 %6
Jobb och arbetslöshet29 %19 %10
Sveriges ekonomi24 %34 %10
Lag och ordning22 %37 %15
Bostäder och boendekostnader18 %6 %12

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Figur 6. Väljarnas egna skäl till partivalet

Figur 6. Väljarnas egna skäl till partivalet
SkälUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Gillade partiets politiska förslag46 %54 %8
Missnöjd med andra partier eller politiken33 %23 %10
Ville att en viss regering skulle bildas26 %42 %16
Ville stoppa ett annat parti eller block23 %29 %6
Partiet förstod min och min familjs vardag20 %16 %4
Någon jag litar på rekommenderade partiet4 %2 %2
Politiker med min etniska eller kulturella bakgrund4 %3 %1
Politiker med min religion3 %1 %2

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Figur 7. De boendes förklaringar till Vänsterpartiets ökning

Figur 7. De boendes förklaringar till Vänsterpartiets ökning
FörklaringUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Migrations- och flyktingpolitiken28 %29 %1
Politiken om Gaza och Palestina20 %20 %0
Motståndet mot Sverigedemokraterna17 %18 %1
Missnöje eller oro över andra partiers politik16 %16 %0
Mer synligt och aktivt i området16 %24 %8
Den ekonomiska politiken16 %13 %3
Bostadspolitiken13 %5 %8
Företräder personer med sämre ekonomi12 %15 %3
Företräder muslimers intressen11 %22 %11
Företräder personer med utländsk bakgrund10 %20 %10
Förtroende för partiets politiker och kandidater8 %4 %4
Religiösa församlingar och trossamfund uppmuntrade fler att rösta på Vänsterpartiet7 %19 %12
Budskap och information i sociala medier3 %3 %0
Felaktig information och rykten om andra partier3 %12 %9
Föreningar och organisationer uppmuntrade fler att rösta på Vänsterpartiet2 %8 %6

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Figur 8. Förklaringar bland Tidöväljare och rödgröna väljare

Figur 8. Förklaringar bland Tidöväljare och rödgröna väljare
FörklaringTidöväljareRödgröna väljareSkillnad (procentenheter)
Uppfattades företräda muslimers intressen39 %5 %34
Religiösa församlingar och trossamfund uppmuntrade fler att rösta på Vänsterpartiet35 %4 %31
Missvisande information och rykten22 %2 %20
Mer synligt och aktivt i området17 %33 %16
Missnöje eller oro över andra partiers politik7 %26 %19
Den ekonomiska politiken8 %18 %10
Bostadspolitiken2 %8 %6
Migrations- och flyktingpolitiken28 %30 %2
Politiken om Gaza och Palestina21 %18 %3

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Figur 9. Valfuskdebatten och misstänkliggörandet

Figur 9. Valfuskdebatten och misstänkliggörandet
GruppUtsatta områdenÖvriga SverigeSkillnad (procentenheter)
Samtliga46 %57 %11
Svensk bakgrund55 %58 %3
Utländsk bakgrund42 %53 %11
Klart till vänster58 %73 %15
Klart till höger50 %52 %2

Källa: Järvaveckan Research/Indikator Opinion.

Om undersökningen

Om undersökningen

1 643

personer i utsatta områden

Slumpmässigt urval och inbjudan via Kivra. Svarsfrekvens: 15 procent.

1 871

personer i övriga Sverige

Indikator Opinions slumpmässigt rekryterade panel. Deltagarfrekvens: 49 procent.

Delrapporten ”Två bilder av samma val” ingår i rapportserien Sverigerapporten 2026 – Efter valet. Järvaveckan Research publicerar rapporten som en del av Stiftelsen Järvaveckans eftervalsundersökning 2026. Det oberoende undersökningsinstitutet Indikator Opinion har genomfört undersökningen på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan.

Indikator Opinion samlade in svaren den 25 september–8 oktober 2026. Totalt deltog 1 643 personer från områden runt om i Sverige som Polismyndigheten klassificerade som utsatta områden. Deltagarna fick inbjudan via Kivra, och svarsfrekvensen var 15 procent.

I övriga Sverige svarade samtidigt 1 871 personer, främst via Indikator Opinions slumpmässigt rekryterade panel. Där var deltagarfrekvensen 49 procent. Sammantaget deltog alltså drygt 3 500 personer i eftervalsundersökningen. Indikator Opinion ansvarade för datainsamlingen och undersökningens genomförande.

Indikator Opinion har viktat resultaten för utsatta områden efter ålder och uppskattat partival. För övriga Sverige har institutet däremot viktat resultaten efter kön, ålder och partival.

Deltagarna har själva uppgett svaren, och procenttalen är avrundade. Eftersom flera frågor tillåter flera svar ska andelarna inte summeras till 100 procent. Dessutom omfattar jämförelserna med undersökningen före valet olika svarande och delvis olika frågor. De visar därför inte uppmätta förändringar över tid.

Undersökningen och rapportserien Sverigerapporten 2026 har möjliggjorts med stöd från Catarina och Sven Hagströmers stiftelse, seriens kunskapspartner.

Frågeformuleringar och metodnoter finns i kapitel 10 under fliken Hela rapporten.

Press och media

Press och media

Rapporten i medierna

15 nov 2026

Debatt

”Trendbrottet som lyfte Kristersson nådde aldrig utsatta områden”

Ahmed Abdirahman och Per Oleskog Tryggvason

Läs på DN.se ↗

16 nov 2026

Nyhet

Opinionschef: Fråga väljarna om du vill förstå resultatet

Vänsterpartiet gjorde ett starkt val i utsatta områden. Om man vill ta reda på varför måste man fråga dem som bor där. Det skriver Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, och Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, i DN Debatt.

Läs på Omni ↗

16 nov 2026

Debatt

Debattsvepet: ”Trendbrottet som lyfte Kristersson nådde aldrig utsatta områden”

Debattsvepet lyfter DN-debattartikeln om varför Vänsterpartiet gick framåt i utsatta områden.

Läs på Dagens Samhälle ↗

16 nov 2026

Tv

TV4 Nyheterna – Därför svängde utsatta områden åt vänster i valet

TV4 Nyheterna uppmärksammar Järvaveckan Researchs rapport ”Två bilder av samma val” om väljarnas livsvillkor och partival i utsatta områden.

Se inslaget ↗

16 nov 2026

Radio

Rubrik på radioinslaget (exempel)

Exempel – ersätts med en riktig länk

Lyssna ↗

16 nov 2026

Nyhet

Rubrik på artikeln (exempel)

Läs ↗

17 nov 2026

Tv

Rubrik på tv-inslaget (exempel)

Se inslaget ↗

18 nov 2026

Ledare

Rubrik på ledaren (exempel)

Läs ↗

Rapport och pressmeddelanden (PDF)

Svenska · PDF · 4 sidor · 451 kB

English · PDF · 2 pages · 228 kB

Citera rapporten

Järvaveckan Research (2026). Två bilder av samma val. Sverigerapporten 2026 – Efter valet. Stiftelsen Järvaveckan. jarvaveckan.se/research/tva-bilder-av-samma-val/

Presskontakt

Ahmed Abdirahman
Samhällsanalytiker och vd, Stiftelsen Järvaveckan
Ahmed.Abdirahman@jarvaveckan.se
073 907 75 09

Diagrammen får publiceras fritt med källangivelsen ”Järvaveckan Research/Indikator Opinion”.

English

English summary

This report compares living conditions, household finances and party choice in areas classified as vulnerable by the Swedish Police Authority with those in the rest of Sweden. It also examines how voters themselves explain the increase in the Left Party’s vote share in several of these areas.

Key findings

Since the 2022 election, 38% of respondents in vulnerable areas say their circumstances have worsened and 22% report an improvement, compared with 15% and 44% elsewhere. Among those earning SEK 30,000–39,999 per month before tax, the shares reporting a deterioration are 35% and 15%, respectively.

Regular household expenses are difficult to cover for 35% in vulnerable areas, versus 12% elsewhere. Jobs and unemployment influenced party choice for 29% versus 19%; housing and living costs for 18% versus 6%. Dissatisfaction with other parties or politics was a reason for 33% versus 23%.

Migration policy and policy on Gaza and Palestine are common explanations for the Left Party’s increased vote share in both samples. Elsewhere in Sweden, 35% of Tidö-bloc voters (Moderates, Christian Democrats, Liberals and Sweden Democrats) cite encouragement from religious congregations and faith communities to vote for the Left Party, versus 4% of the study’s red-green grouping (Social Democrats, Left Party, Green Party and Centre Party). The latter more often cite the party’s local visibility and dissatisfaction with other parties. These are respondents’ assessments, not established causal explanations.

About the survey

Indikator Opinion conducted the survey for Stiftelsen Järvaveckan between 25 September and 8 October 2026. It included 1,643 respondents in vulnerable areas from a random sample invited via Kivra (15% response rate), and 1,871 elsewhere, mainly through Indikator Opinion’s randomly recruited panel (49% participation rate). Results were weighted by age and estimated party vote in vulnerable areas, and by gender, age and party vote elsewhere.

The survey and the Sverigerapporten 2026 report series were made possible with support from Catarina och Sven Hagströmers stiftelse, the series’ knowledge partner.

Mer i Sverigerapporten 2026