Delrapport – Kriminalpolitik och migration – Röster inför valet 2026

Kriminalpolitik, brottsbekämpning och migration

Hur ser människor i utsatta områden och övriga Sverige på några av de mest omdebatterade frågorna om kriminalitet, brottsbekämpning och migration inför valet 2026?

I den här delrapporten inom Röster inför valet 2026 undersöker Järvaveckan Research opinionen kring bland annat dubbelt straffvärde för nätverksbrott, säkerhetszoner, fängelse från 14 års ålder, färre asylsökande, återvandringsbidrag och myndigheters informationsskyldighet till polisen. Undersökningen har genomförts av Indikator Opinion och bygger på svar från 1 663 personer i utsatta områden och 1 669 personer i övriga Sverige.

I Sverige stödjer 77 procent dubbelt straffvärde för brott med koppling till kriminella nätverk och 70 procent säkerhetszoner. Även i utsatta områden är stödet högt: 68 respektive 58 procent. Samtidigt är opinionen betydligt mer delad kring fängelse från 14 års ålder, färre asylsökande och återvandringsbidrag. Det visar en ny undersökning från Järvaveckan Research, genomförd av Indikator Opinion.

Samtidigt visar undersökningen att stödet för en hårdare kriminalpolitik inte innebär stöd för alla restriktiva åtgärder. I övriga Sverige är 42 procent positiva till att barn från 14 år som begår grova brott ska kunna dömas till fängelse, 48 procent till att Sverige ska ta emot färre asylsökande och 24 procent till förslaget om att utöka återvandringsbidraget till personer som invandrat till Sverige och senare blivit svenska medborgare och som frivilligt avsäger sig sitt svenska medborgarskap för att lämna Sverige permanent. När det gäller återvandringsbidraget är 51 procent negativa.

Även högt stöd i utsatta områden

Undersökningen gör det också möjligt att jämföra resultaten med personer som bor i områden som Polismyndigheten definierar som utsatta områden.

Även där är stödet för åtgärder direkt mot kriminella nätverk högt. 68 procent är positiva till dubbelt straffvärde för nätverksbrott. Bland personer med utländsk bakgrund i utsatta områden är andelen 71 procent, jämfört med 67 procent bland personer med svensk bakgrund i samma områden.

Skillnaderna mellan övriga Sverige och utsatta områden ser olika ut beroende på åtgärd:

• Dubbelt straffvärde för brott med koppling till kriminella nätverk: 77 procent i övriga Sverige, 68 procent i utsatta områden
• Säkerhetszoner, där polisen vid påtaglig risk för skjutningar eller sprängningar kan söka efter vapen genom kroppsvisitation utan konkret brottsmisstanke: 70 mot 58 procent
• Informationsskyldighet för vissa myndigheter att lämna uppgifter till polisen om personer som de har anledning att anta saknar rätt att vistas i Sverige: 56 mot 48 procent
• Att barn från 14 år som begår grova brott ska kunna dömas till fängelse: 42 mot 47 procent
• Att Sverige ska ta emot färre personer som söker asyl än i dag: 48 mot 43 procent
• Utökat återvandringsbidrag till personer som invandrat till Sverige, senare blivit svenska medborgare och frivilligt avsäger sig sitt svenska medborgarskap för att lämna Sverige permanent: 24 mot 25 procent positiva.

 Hård kriminalpolitik och restriktiv migrationspolitik – variationer i utsatta områden

I utsatta områden är personer med utländsk bakgrund något mer positiva än personer med svensk bakgrund till dubbelt straffvärde för nätverksbrott, 71 mot 67 procent. Skillnaden är större när det gäller fängelse från 14 års ålder: 51 procent bland personer med utländsk bakgrund är positiva jämfört med 41 procent bland personer med svensk bakgrund.

Samtidigt är personer med utländsk bakgrund mindre positiva till förslaget om färre asylsökande: 41 procent jämfört med 49 procent bland personer med svensk bakgrund i utsatta områden.

• Ett av de mest intressanta resultaten är hur brett stödet är för åtgärder direkt riktade mot kriminella nätverk. Det gäller inte bara i övriga Sverige utan också bland människor som bor i utsatta områden. För oss är jämförelsen med utsatta områden viktig. Det är grupper som är svårare att nå i traditionella undersökningar, samtidigt som de ofta står mitt i debatten om kriminalitet och många av de åtgärder som nu diskuteras. Därför behöver också deras egna uppfattningar fångas upp, säger Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan.

Om undersökningen

Röster inför valet 2026 genomfördes av Indikator Opinion på uppdrag av Järvaveckan Research den 13–24 augusti 2026. Röster inför valet 2026 har möjliggjorts med stöd från Catarina och Sven Hagströmers stiftelse.