Delrapport – Integrationsdebatten – Röster inför valet 2026

Integrationsdebatten inför valet

Hur upplever människor i övriga Sverige och i utsatta områden den politiska debatten om integration – och vad uppfattar de att politiker menar när de talar om ”svenska värderingar”?

I den här delrapporten inom Röster inför valet 2026 undersöker Järvaveckan Research hur människor upplever integrationsdebatten, hur olika grupper beskrivs i valrörelsen och vilken innebörd de uppfattar att politiker lägger i uttrycket ”svenska värderingar”.

Undersökningen har genomförts av Indikator Opinion och bygger på svar från 1 669 personer i övriga Sverige och 1 663 personer i utsatta områden.

Ett av rapportens tydligaste resultat är att tre av fyra upplever att politiker talar mer om problem än om lösningar när de diskuterar integration. I övriga Sverige instämmer 78 procent, jämfört med 75 procent i utsatta områden. Uppfattningen finns både bland personer med svensk och utländsk bakgrund och går dessutom över partigränserna.

Samtidigt visar rapporten en mer sammansatt bild av integrationsdebatten. 69 procent i övriga Sverige och 59 procent i utsatta områden upplever att politiker talar öppet om integrationsproblem. Men många upplever samtidigt att problemen beskrivs på ett överdrivet negativt sätt och att personer med utländsk bakgrund generaliseras för ofta. 62 procent i övriga Sverige och 68 procent i utsatta områden instämmer i att politiker generaliserar för ofta om personer med utländsk bakgrund.

Likheter mellan övriga Sverige och utsatta områden – men också tydliga skillnader

Rapporten visar att integrationsdebatten inte enkelt kan beskrivas som en motsättning mellan människor i utsatta områden och människor i övriga Sverige. I flera frågor är likheterna mellan urvalen minst lika tydliga som skillnaderna. Samtidigt finns betydande variationer efter bland annat bakgrund, ålder och politisk sympati.

I utsatta områden upplever exempelvis personer med utländsk bakgrund oftare än personer med svensk bakgrund att integrationsproblemen beskrivs överdrivet negativt, 64 mot 48 procent, och att politiker generaliserar för ofta om personer med utländsk bakgrund, 71 mot 64 procent. Däremot är skillnaden mycket liten när det gäller uppfattningen att politiker talar mer om problem än om lösningar: 76 procent bland personer med utländsk bakgrund och 77 procent bland personer med svensk bakgrund instämmer.

Kritiken mot problemfokuset sträcker sig också över politiska skiljelinjer. I övriga Sverige instämmer 98 procent av Vänsterpartiets sympatisörer, 89 procent av Socialdemokraternas sympatisörer, 68 procent av Moderaternas sympatisörer och 59 procent av Sverigedemokraternas sympatisörer i att politiker talar mer om problem än om lösningar.

I utsatta områden instämmer 91 procent av Vänsterpartiets sympatisörer, 81 procent av Socialdemokraternas sympatisörer, 68 procent av Moderaternas sympatisörer och 62 procent av Sverigedemokraternas sympatisörer.

Hur upplevs olika grupper beskrivas i valrörelsen?

Undersökningen visar också hur människor upplever att olika grupper framställs av politiker och partier under valrörelsen. Högst andel negativa bedömningar gäller personer med utomeuropeisk bakgrund, boende i utsatta områden och arbetslösa.

I övriga Sverige upplever 57 procent att personer med utomeuropeisk bakgrund beskrivs negativt och 54 procent att boende i utsatta områden gör det. I utsatta områden är motsvarande andelar 49 respektive 47 procent. För arbetslösa är andelarna 51 procent i övriga Sverige och 43 procent i utsatta områden.

Upplevelsen av negativ framställning är alltså inte begränsad till människor som själva bor i utsatta områden. För både personer med utomeuropeisk bakgrund och boende i utsatta områden är den negativa bedömningen tvärtom vanligare bland respondenterna i övriga Sverige.

Unga i utsatta områden upplever oftare negativ framställning

Bland 18–29-åringar i utsatta områden är upplevelsen av negativ framställning särskilt tydlig. 62 procent upplever att personer med utomeuropeisk bakgrund beskrivs negativt, 60 procent att boende i utsatta områden beskrivs negativt och 59 procent att arbetslösa beskrivs negativt. I totalen för utsatta områden är motsvarande andelar 49, 47 och 43 procent.

Vad uppfattas politiker mena med ”svenska värderingar”?

Rapporten undersöker också vad människor uppfattar att politiker menar när de använder uttrycket ”svenska värderingar”. Frågan handlar alltså inte om vilka värderingar respondenterna själva anser vara svenska, utan om hur de tolkar politikernas användning av begreppet.

Det vanligaste svaret i båda urvalen är att följa svenska lagar: 47 procent i övriga Sverige och 39 procent i utsatta områden. Därefter följer att kunna svenska språket, 36 respektive 28 procent, och svenska traditioner, seder och högtider, 33 respektive 25 procent.

Samtidigt uppger 17 procent i både övriga Sverige och utsatta områden att det inte framgår tydligt vad politiker menar med uttrycket ”svenska värderingar”.

Resultaten visar inte två helt olika bilder av vad ”svenska värderingar” uppfattas betyda. Snarare finns en gemensam kärna kring lagar, samtidigt som betoningen på språk, traditioner och religiös eller kulturell pluralism varierar mellan grupperna.

Om rapporten

Röster inför valet 2026 är Järvaveckan Researchs valundersökning inför riksdagsvalet 2026. I denna delrapport står människors upplevelser av integrationsdebatten i centrum – hur debatten uppfattas, hur olika grupper upplevs beskrivas och vad människor uppfattar att politiker menar när de använder uttryck som ”svenska värderingar”. Röster inför valet 2026 har möjliggjorts med stöd från Catarina och Sven Hagströmers stiftelse.