Sverigerapporten: Trygghet, tillhörighet och integration i vardagen

Svenskar är generellt överens när det gäller synen på mångfald och svenskhet. 7 av 10 anser att man kan vara svensk och samtidigt identifiera sig med en annan kultur. Dessutom tycker mer än hälften av alla tillfrågade att invandring har gjort Sverige bättre och 6 av 10 är positiva till en statsminister med utländsk bakgrund. Samtidigt finns det stora skillnader i trygghet, där var femte person som bor i ett utsatt område känner sig otrygg och var fjärde vill flytta. Det visar vår senaste rapport Sverigerapporten: Trygghet, tillhörighet och integration i vardagen framtagen i samarbete med Indikator Opinion. Rapporten visar hur människor upplever sin vardag och sin plats i samhället – från ekonomisk och social oro till upplevelser av gemenskap, identitet och inkludering.

 

Tillhörighet och synen på mångkultur & svenskhet

Järvaveckan Researchs rapport visar att synen på svenskhet och känslan av tillhörighet överensstämmer i stora drag oavsett om man bor i utsatta områden eller i resten av landet. Hela 93 procent i övriga Sverige och 85 procent i utsatta områden känner sig som en del av det svenska samhället. Dessutom anser 7 av 10, i bägge grupperna, att man kan vara svensk och samtidigt identifiera sig med en annan kultur. Det finns även samstämmighet i frågan om invandring gjort Sverige bättre – i utsatta områden instämmer 59 procent, medan motsvarande siffra i övriga Sverige är 54 procent.

I utsatta områden känner 64 procent sig bekväma med en statsminister som har utländsk bakgrund, jämfört med 60 procent i övriga Sverige. Bland unga i utsatta områden är acceptansen ännu högre (71–74%). När det handlar om att ha grannar med en annan kulturell eller religiös bakgrund är siffrorna generellt högre: 87 procent i utsatta områden och 82 procent i övriga Sverige känner sig bekväma med det.

Stora skillnader i livsvillkor – oro i vardagen och trivsel i bostadsområdet

Det är i materiella förutsättningar som skillnaderna blir tydliga. Rapporten visar att 87 procent av boende i övriga Sverige trivs i sitt bostadsområde och endast 6 procent av tillfrågade vill flytta. Motsvarande siffra bland personer som trivs i utsatta områden är 61 procent och var fjärde person vill flytta (26%).

Därtill känner sig var femte person som bor i utsatta områden (21%) otrygg på kvällen i sitt bostadsområde. Bland svarande som inte bor i utsatta områden är oron generellt låg. Den högst upplevda oron gäller risken för skjutningar eller sprängningar i närområdet, vilket knappt tre av tio (27 %) i övriga Sverige uppger att de är ganska eller mycket oroliga för. För boende i utsatta områden är oron genomgående högre. Exempelvis uppger 55 procent att de oroar sig för skjutningar och sprängningar i närområdet och 46 procent oroar sig för den egna ekonomin. Dessa nivåer ligger på ungefär dubbelt så höga nivåer som bland boende i övriga Sverige och är ännu högre bland de med utländsk bakgrund i utsatta områden.

Rapporten visar att unga generellt uttrycker större oro än befolkningen i stort, särskilt när det gäller ekonomi och boende. Men skillnaderna blir markant större när man jämför unga i utsatta områden med unga i övriga landet. Av unga mellan 18-29 år i utsatta områden oroar sig 56 procent för att inte hitta eller ha råd med en bostad och 56 procent för arbete. Motsvarande nivåer i övriga Sverige ligger 20–30 procentenheter lägre.

 

”Den offentliga debatten fastnar gärna i symbolfrågor och identitet. Men våra data pekar åt ett annat håll. Vi lever inte i ett land där människor står långt ifrån varandra i synsätt, utan i ett land där människor lever i olika verkligheter. Klyftan går inte mellan kulturer, utan Sveriges verkliga konfliktlinje är materiell och geografisk. Det är tryggheten i vardagen, ekonomi och bostadssituation som delar Sverige.” – Ahmed Abdirahman

 

Mer om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Indikator Opinion på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan. Datainsamlingen genomfördes mellan den 19 september och den 26 oktober och omfattar en undersökning bland boende i utsatta områden med drygt 2 700 svar samt en rikstäckande undersökning bland allmänheten med drygt 2 200 svar. Båda undersökningarna bygger på slumpmässiga urval. Totalt har drygt 4 900 personer blivit intervjuade. Definitionen för utländsk bakgrund avgränsas till de som är födda utomlands eller födda i Sverige men med två föräldrar som är födda utomlands.

 

 

Sverigerapporten 2025 har möjliggjorts genom stöd från Jacob Wallenbergs Stiftelse samt Catarina och Sven Hagströmers Stiftelse.