Näringslivet: Mångfald och inkludering 2025
En tredjedel av Sveriges befolkning har utrikesbakgrund och denna grupp kommer inom ett decennium att utgöra 1,8 miljoner av den arbetsföra befolkningen Samtidigt påverkas fortfarande chanserna till ett jobb negativt av faktorer som etnicitet, dialekt, icke-svenskklingande namn och trostillhörighet. Det visar vår rapport Näringslivet: Mångfald och inkludering 2025 som vi har gjort i samarbete med PwC Sverige.
Etnisk bakgrund, dialekt och tro påverkar jobbchanser
Verian har på uppdrag av Järvaveckan Research och PwC Sverige gjort en undersökning bland 500 företagsledare för att bland annat kartlägga deras attityder vid anställningsbeslut.
En femtedel av de tillfrågade företagsledarna uppger att de vid anställningsintervju påverkas negativt av Mellanöstern- och afrikanskt klingande namn. Det som dock har störst påverkan på en kandidats jobbchanser är religiösa eller kulturella kläder och attribut. Hälften av respondenterna uppger att de påverkas negativt av exempelvis kippor, slöjor och kors. Nästan en tredjedel (32%) uppger att de skulle påverkas negativt om kandidaten hade en muslimsk tro. Även kön eller könsöverskridande identiteter kan påverka en anställningsintervju negativt, det uppger ett av tio tillfrågade företag.
Även dialekt spelar stor roll vid anställningsintervjuer. Av de tillfrågade företag uppger 42 procent att en förortsdialekt skulle påverka deras intryck av en kandidat negativt. När samma undersökning gjordes förra året var den siffran 29 procent (Näringslivet: Mångfald och Inkludering 2024). Om kandidaten däremot skulle prata knapphändig svenska, uppger nästan nio av tio (86%) att det skulle påverka anställningsintervjun negativt.
Motsättning mellan ökad mångfald och rekrytering utifrån meriter
Endast en fjärdedel (24%) av svenska företag arbetar i hög utsträckning med mångfald på arbetsplatsen. 28 procent av samtliga företag anger kompetensgap som en utmaning för att skapa en mer inkluderande och mångfaldig arbetsplats, det vill säga att kandidater som skulle öka mångfalden inte har den kompetens de behöver. Andelen som upplever en motsättning mellan att prioritera mångfald och att rekrytera utifrån meriter har ökat från tre av tio förra året till hälften av de svarande i år.
Företag efterlyser politiskt stöd för att anställa personer långt ifrån arbetsmarknaden
Hela 72 procent av de tillfrågade företagen anser att det behövs politiskt stöd för språkutbildningar för anställda som inte kan svenska och drygt hälften vill se lägre arbetsgivaravgifter när man anställer personer som är långt i från arbetsmarknaden (52%). Fyra av tio instämmer i att staten behöver underlätta anställningar av personer som kommer från länder utanför den Europeiska unionen.
Näringslivets engagemang för att stärka integrationen
38 procent av företagsledare anser att integrationsansvaret ligger på näringslivet och nästan hälften av alla respondenter anser att företag bör göra mer för att förbättra integrationen (49%). Det vanligaste sättet för företag att engagera sig för integrationen är att stödja ideella föreningar ekonomiskt (13%). Dock uppger 52 procent av alla respondenter att de inte driver något konkret arbete alls för att förbättra integrationen i samhället.
Inställning till att anställa tidigare dömda personer
Rapporten har även tittat på hur till de frågade företagen ställer sig till att anställa en person som blivit dömd för ett brott men avtjänat sitt straff. En tredjedel (34%) skulle kunna tänka sig att anställa en tidigare dömd person. Rapporten visar att kvinnor är mer negativa till att anställa en tidigare dömd person jämfört med män. 
Mer om undersökningen
Näringslivet: Mångfald och inkludering lanseras för tredje året i rad. Årets undersökning genomfördes av Verian på uppdrag av Järvaveckan Research i samarbete med PwC Sverige. Målgruppen för undersökningen är företagsledare som jobbar på ett företag med minst en anställd. De innehar rollerna vd, CFO/ekonomi-/finanschef, HR chef eller egenföretagare. Intervjuerna samlades in via en webb-enkät i den slumpmässigt rekryterade Sifo-panelen. Totalt besvarade 501 företag undersökningen.
”Undersökningen visar att många företagsledare upplever ett ’kompetensglapp’ som ett hinder för mångfald och att hälften ser en konflikt mellan mångfaldsmål och meritrekrytering. Förklaringar som att personer med olika bakgrunder inte söker sig till företagen, eller att företagen misslyckas med att nå dem, lyfts ofta fram. Men dessa förklaringar riskerar att skymma sikten för en djupare problematik som vår rapport identifierar. Den upplevda konflikten mellan etnisk mångfald och merit kan i sig vara ett symptom på en rekryteringsprocess där ’merit’ definieras snävt och där omedvetna fördomar spelar roll. Den grundläggande utmaningen är inte nödvändigtvis att kandidaterna saknar kompetens, utan att de med annan etnisk bakgrund missgynnas och får sin faktiska kompetens nedvärderad eller förbisedd under rekryteringens gång,” säger Ahmed Abdirahman, VD och grundare, Järvaveckan.
Kunskapspartner
PwC Sverige
