Företagande i utsatta områden 2025
Företagare i socioekonomiskt utsatta områden drivs av en stark vilja att utveckla sina verksamheter och visar ofta större tillväxtambitioner än i övriga delar av landet. Samtidigt möter de betydande hinder, framför allt kopplade till svaga marknadsförutsättningar, begränsat kundunderlag och brist på affärsnätverk. Till skillnad från många andra företagare upplever de inte regelverk och byråkrati som det främsta hindret, utan snarare avsaknaden av kontakter och stödstrukturer. Detta visar vår senaste rapport Företagande i utsatta områden 2025.
Olika ekonomiska villkor
På uppdrag av Järvaveckan Research och i samarbete med branschorganisationen FAR har Demoskop genomfört en undersökning bland 1100 företagare varav 467 i utsatta områden. Rapporten lyfter fram skillnader och likheter mellan de två grupperna i till exempel resursanvändning, tillväxtambitioner, brottslighet, ekonomiska utmaningar och behov av stöd. Resultaten visar tydliga skillnader i ekonomiska förutsättningar. Endast 37 procent av företagarna i utsatta områden uppger att de kan försörja sig enbart på sin verksamhet, jämfört med 64 procent i övriga Sverige. Nästan en tredjedel av företagarna i utsatta områden behöver komplettera med andra inkomstkällor för att få ekonomin att gå ihop, medan motsvarande andel i övriga landet är 17 procent.
Undersökningen visar också att dubbelt så många företagare i utsatta områden (8 procent) överväger att flytta sin verksamhet till en annan ort, jämfört med 4 procent i övriga Sverige. Bland dem som överväger flytt uppger 37 procent i utsatta områden att svårigheter att uppnå lönsamhet är en avgörande faktor, jämfört med 12 procent i övriga landet.
Högre tillväxtambitioner men större utmaningar
Företagare i utsatta områden uppvisar en starkare tillväxtambition, men ser samtidigt fler hinder. Nästan en tredjedel av företagare i utsatta områden vill växa men ser svårigheter, jämfört med 24 procent i övriga Sverige. Dubbelt så många företagare i utsatta områden (14 procent) jämfört med övriga Sverige (7 procent) anger att det är svårt att driva företaget vidare.
Till skillnad från företag i övriga Sverige som brottas mer med kompetensförsörjningsproblem och byråkrati, upplever företagare i utsatta områden för litet kundunderlag och stor konkurrens som det största hindret (39 procent) jämfört med övriga Sverige (23 procent). Företagare i utsatta områden anger också att de i betydligt högre grad saknar nätverk och kontakter (9 procent mot endast 2 i övriga Sverige).
Resultatet visar att företagare i utsatta områden främst kämpar med marknadsmässiga utmaningar och brist på nätverk, medan företagare i övriga Sverige i högre grad möter utmaningar kring kompetensförsörjning och byråkrati.
Brott och otrygghet
Drygt fyra av tio företag drabbas av brott, oberoende av geografisk placering. Däremot skiljer sig brottstyperna: snatterier är nästan tre gånger vanligare i utsatta områden (20 procent mot 7 procent), medan bedrägerier är vanligare i övriga Sverige (25 procent mot 15 procent).
Detta tyder på olika hotbilder, där företag i utsatta områden främst oroar sig för fysiska brott som rån, medan företag i övriga Sverige ser större risk för ekonomisk brottslighet och beskyddarverksamhet.
Tydliga skillnader i tillgång till stöd och försäkringar mellan företagare
Företagare i utsatta områden har i lägre utsträckning tillgång till professionellt stöd och använder mer sällan tjänster som redovisning, bankrådgivning och revision. I stället söker de oftare hjälp via informella eller kostnadsfria kanaler.
Behovet av utvecklingsinriktade stödinsatser är också större i dessa områden. Företagare efterfrågar bland annat affärsrådgivning (14 procent jämfört med 8 procent i övriga Sverige), utbildningar inom företagsutveckling (14 procent mot 6 procent) samt hjälp att hitta och finansiera lokaler (8 procent mot 3 procent). Företagare i utsatta områden efterlyser också i högre grad stöd vid rekrytering (20 procent mot 15 procent).
Överlag visar resultaten att företagare i utsatta områden har större behov av stöd för att utveckla sin affärskompetens, medan företagare i övriga Sverige i något högre grad efterfrågar stöd inom administration och nätverk.
Mer om undersökningen
Rapporten Företagande i utsatta områden 2025 lanseras för andra året i rad. Årets undersökning genomfördes av Demoskop på uppdrag av Järvaveckan Research i samarbete med branschorganisationen FAR. Undersökningen riktade sig till ett slumpmässigt urval företagsledare för privata företag med minst en anställd och registrerad omsättning under 2023, verksamma i utsatta områden. Datainsamlingen skedde genom webb¬enkäter samt kompletterade intervjuer med både företagsledare och Demoskops slumpmässigt rekryterade panel.
”Vi ser det som självklart att vår bransch ska bidra till att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt företagande i utsatta områden. Revisorer, redovisnings- och lönekonsulter och skatterådgivare kan vara ett stöd för företagare som vill växa, som vill göra rätt och som vill skapa en långsiktigt hållbar verksamhet.” – Karin Apelman, generalsekreterare och vd på FAR
”Den här rapporten är ett tydligt tecken på att vi har ett parallellt företagsklimat i Sverige. De utmaningar som företagare i utsatta områden möter kan inte ignoreras. För att frigöra den stora potential som finns lokalt och bidra till ett mer inkluderande näringsliv krävs det konkreta insatser som stärker den lokala marknaden, bygger broar mellan företagare och ökar tillgången till skräddarsytt affärsstöd.” – Ahmed Abdirahman, vd och grundare Stiftelsen Järvaveckan.
Kunskapspartner
FAR
FAR är en branschorganisation för revisorer, redovisningskonsulter, lönekonsulter och skatterådgivare. Såväl FAR som dess medlemmar stöttar företagare med kompetens, resurser och praktisk kunskap kring de lagar och regler som styr företagandet i Sverige. FAR har drygt 5 000 medlemmar och cirka 900 medlemsföretag inom revision, redovisning och rådgivning. FAR:s medlemsföretag är allt från byråer med några få anställda till stora koncerner.
