Deltagande i kulturlivet bland boende i utsatta områden
Trots ett starkt intresse för kultur bland personer med utländsk bakgrund upplever många hinder som försvårar deltagandet. Kostnader, språkbarriärer och bemötande pekas ut som återkommande begränsningar. Det visar vår senaste rapport Deltagande i kulturlivet bland boende i utsatta områden 2025, som belyser ojämlika förutsättningar i det svenska kulturlivet.
Kulturdeltagandet varierar beroende på bostadsområde, bakgrund och ålder
Indikator Opinion har på uppdrag av Järvaveckan Research och med stöd av Kulturrådet genomfört en undersökning i syfte att öka kunskapen om hur boende i områden med socioekonomiska utmaningar tar del av kulturlivet, vilka hinder de möter och vilka förändringar som kan stärka delaktigheten.
Resultaten visar att kulturdeltagandet varierar beroende på bostadsområde, bakgrund och ålder. Boende i utsatta områden deltar oftare i religiösa ceremonier, dans och studiecirklar, medan boende i övriga Sverige oftare besöker bio, scenkonst och museer. Unga är mest aktiva, särskilt i digitala och skapande uttryck, medan äldre generellt deltar i lägre utsträckning. Därtill framgår det att skola, universitet och bibliotek är viktiga kulturarenor i utsatta områden.
Skillnader i bemötande vid kulturaktiviteter
Undersökningen visar att boende i utsatta områden i högre grad rapporterar negativt bemötande i samband med deltagande i kulturaktiviteter, särskilt personer med utländsk bakgrund. Det gäller bland annat vid biobesök, scenkonstföreställningar och studiecirklar, där andelen som uppger sådana erfarenheter är betydligt högre än i övriga delar av landet. I fritextsvar lyfts upplevelser av diskriminering, särbehandling och känslan av att inte vara välkommen.
Exempelvis uppger 8 procent i utsatta områden att de känt sig illa bemötta vid biobesök, jämfört med 3 procent i övriga Sverige. Motsvarande siffror återfinns även vid studiecirklar (8 % jämfört med 3 %) och scenkonstföreställningar (7 % jämfört med 2 %). Resultaten pekar på en systematisk skillnad som främst drabbar personer med utländsk bakgrund.
Digital dominans och medieskillnader i kulturens räckvidd
Sociala medier är den mest använda källan till kulturinformation i alla grupper, med höga användningsnivåer både i övriga Sverige (82 %) och i utsatta områden (78 %). Samtidigt syns skillnader i hur andra medier används. Tidningar nämns av 38 procent i övriga Sverige, men endast av 27 procent i utsatta områden, och av en ännu lägre andel (23 %) bland personer med utländsk bakgrund.
TV används i något högre grad av personer med utländsk bakgrund i utsatta områden (27 %) jämfört med övriga Sverige med svensk bakgrund (20 %). Samtidigt kan detta ses i ljuset av att många tar del av kultur på flera språk. Bland personer med utländsk bakgrund i utsatta områden är andelen som tar del av kultur på svenska lägre (78 % jämfört med 98 %).
Stort intresse för kultur, samtidigt fler upplevda hinder
Intresset för kultur är utbrett, särskilt bland unga och personer med utländsk bakgrund i utsatta områden. I denna grupp vill 78 procent ägna mer tid åt kulturaktiviteter, och 82 procent anser att kultur är en viktig del av livet jämfört med 73 procent i övriga Sverige.
Trots detta uppger många att de hindras från att delta. Det gäller särskilt personer med utländsk bakgrund i utsatta områden, där 39 procent upplever hinder, jämfört med 21 procent i övriga Sverige. Vanligaste hindret är höga kostnader, följt av språkbarriärer, brist på information och känslan av att inte vara representerad.
Lägre kostnader efterfrågas främst av dem som redan deltar i avgiftsbelagda kulturaktiviteter, särskilt i övriga Sverige. Personer med utländsk bakgrund i utsatta områden betonar i stället i högre grad behovet av språklig tillgänglighet och ett mer internationellt utbud.
Undersökningen visar också att olika grupper värdesätter olika aspekter av kultur. I övriga Sverige anser 86 procent att underhållning är viktigast, jämfört med 71 procent bland personer med utländsk bakgrund i utsatta områden. I dessa grupper lyfter en större andel fram tillhörighet (43 % jämfört med 33 %) och representation (25 % jämfört med 15 %) som viktiga värden.
Mer om undersökningen
Rapporten Deltagande i kulturlivet bland boende i utsatta områden 2025 genomfördes av Indikator Opinion på uppdrag av Järvaveckan Research med stöd av Kulturrådet. Undersökningen riktade sig till ett slumpmässigt urval om 6 659 personer folkbokförda i Sveriges utsatta områden. För referensundersökningen som riktade sig till boende i övriga Sverige, drogs ett urval om 3 795 personer. Totalt samlades 2 202 svar in, varav 1 127 från boende i utsatta områden. Datainsamlingen skedde genom enkäter och pågick mellan 26 mars och 4 maj 2025.
Kunskapspartner
Kulturrådet
