Vård och hälsa i utsatta områden
Många i utsatta områden, särskilt yngre och personer med utländsk bakgrund, avstår från att söka vård trots behov. Negativa erfarenheter, ekonomiska hinder och bristande kunskap om vårdsystemet är vanliga orsaker. Tveksamhet till vaccinationer är också mer utbredd i dessa grupper, där rädslan för biverkningar väger tyngre än vårdens rekommendationer. Dessutom uppger många boende i utsatta områden att de inte vet hur de ska ha råd med medicin efter den planerade höjningen av högkostnadsskyddet. Det visar vår nya undersökning genomförd av Indikator Opinion.
Förtroendet för sjukvården lägre i utsatta områden
När det gäller tilliten till vården finns påtagliga skillnader. Förtroendet är generellt högt i befolkningen, men klart lägre i utsatta områden. Bland personer med utländsk bakgrund är tilliten särskilt låg, endast drygt hälften uttrycker stort förtroende. Bland boende i utsatta områden uppger 71 procent av dem med svensk bakgrund att de har stort förtroende för sjukvården, jämfört med 56 procent bland dem med utländsk bakgrund. Samtidigt uppger äldre personer i utsatta områden en betydligt högre tillit än yngre.
Bemötande i vården
Bland boende i utsatta områden uppger 8 procent att de själva, eller någon i deras närhet, behandlats sämre än andra patienter på grund av . Det är signifikant högre än i övriga Sverige (8 % jämfört med 2 %). Det finns även skillnader inom gruppen, där 12 procent av personer med utländsk bakgrund uppger detta, jämfört med 4 procent bland dem med svensk bakgrund.
Liknande mönster återfinns för språkkunskaper. 7 procent av de boende i utsatta områden och 10 procent av personer med utländsk bakgrund anger att detta har påverkat bemötandet negativt.
Erfarenhet av vårdbesök
En signifikant lägre andel i utsatta områden (76 %) uppger att vårdpersonalen tar dem och deras symtom på allvar, jämfört med 87 procent i övriga Sverige. Denna skillnad är den största som framkommer i denna jämförelse. Även när det gäller möjligheten att ställa frågor instämmer en signifikant lägre andel i utsatta områden (76 %), jämfört med 85 procent i övriga Sverige. Skillnaden är också signifikant i frågan om vikten av att det finns tolk tillgängligt för dem som behöver det – 67 procent av de boende i utsatta områden anser detta viktigt, jämfört med 72 procent i övriga Sverige
Större tveksamhet till vaccin bland yngre och med utländsk bakgrund
Inställningen till vaccinationer är ett av de områden där skillnaderna är som tydligast. Betydligt fler i övriga Sverige har en posi¬tiv syn på vaccination jämfört med boende i utsatta områden (71% jämfört med 55%). Allra störst är skillnaden mellan personer med svensk och utländsk bakgrund där skillnader i både egen inställning och uppfattning om omgivningens attityder framträder. Tveksamhet till vaccin är mer utbredd bland yngre och bland dem med utländsk bakgrund, och rädslan för biverkningar är särskilt vanligt förekommande i dessa grupper. Personer med svensk bakgrund nämner i högre grad vårdens rekommendationer och samhäll¬snytta som viktiga skäl till sin inställning. Även ålder spelar en tydlig roll personer som är 65 år eller äldre uttrycker genom-gående en mer positiv inställning till vaccination och mindre oro, vilket är särskilt relevant eftersom flera vacciner rekommenderas till denna grupp.
Ojämlik effekt av höjt högkostnadsskydd
Den 1 juli 2025 höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor. Undersökningen visar att effekterna väntas varierar beroende på inkomst, bakgrund och bostadsområde. Personer med låg inkomst, utländsk bakgrund eller boende i utsatta områden uppger oftare att de inte vet hur de ska ha råd med läkemedel efter höjningen. Bland personer med utländsk bakgrund är andelen 23 procent, jämfört med 10 procent bland personer med svensk bakgrund. Även andelen som uppger att de kommer att behöva minska sin medicinanvändning är högre bland personer med utländsk bakgrund (12 % jämfört med 4 %).
Mer om undersökningen
Rapporten Vård och hälsa i utsatta områden 2025 genomfördes av Indikator på uppdrag av Järvaveckan Research i samarbete med Pfizer. Undersökningen riktade sig till ett slumpmässigt urval om 6 658 personer folkbokförda i Sveriges utsatta områden. Totalt samlades 1 624 svar in, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 24 %. För referensundersökningen som riktade sig till boende i övriga Sverige, drogs ett urval om 2 936 personer varav 1 128 personer svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 38 %. Datainsamlingen skedde genom enkäter.
Kunskapspartner
