Attityder till förslaget om kraftigt höjt återvandringsbidrag
En ny rapport från Järvaveckan Research har undersökt inställning till ett kraftigt höjt återvandringsbidrag bland allmänheten. Resultatet visar att stödet för ett höjt återvandringsbidrag generellt är lågt, men att förslaget är betydligt mer populärt bland personer med utländsk bakgrund som bor i utsatta områden än i övriga delar av Sverige. Bland personer med utländsk bakgrund i utsatta områden är 39 procent positiva till förslaget, jämfört med 27 procent i övriga delar av landet. Ungefär en tredjedel av alla svarande tycker att förslaget varken är bra eller dåligt.
Järvaveckan Research har i samarbete med Indikator Opinion genomfört en datainsamling bland boende i Sveriges 59 utsatta områden om inställningen till ett kraftigt höjt återvandringsbidrag. För att jämföra resultaten har en parallell datainsamling genomförts där samma frågor ställts till ett slumpmässigt urval av personer som bor i övriga Sverige. Undersökningen redovisar hur stort stöd förslaget har bland allmänheten, efter partisympati, bostadsområde, födelseland och hur länge man bott i Sverige.
Förslaget mest populärt bland nyanlända, minst bland V- och MP-väljare
I övriga Sverige, det vill säga bland personer som inte bor i utsatta områden, anser 38 procent att ett kraftigt höjt återvandringsbidrag är ett dåligt förslag, medan 27 procent är positiva till det. Bland boende i utsatta områden är motsvarande siffra 35 procent som anser att förslaget är dåligt, medan 34 procent är positiva till ett kraftigt höjt återvandringsbidrag.
Stödet är dock betydligt starkare bland personer med utländsk bakgrund i utsatta områden. Här uppger 39 procent att de ser positivt på ett höjt återvandringsbidrag medan 30 procent är negativa. Bland dem som är födda utanför Europa tycker fler att förslaget är bra (42 procent) än dåligt (28 procent). Mest positiva är personer som inte är födda i Sverige och som har bott en kort tid i landet. Nästan hälften (46 procent) av dem som varit i Sverige i mindre än fem år tycker att förslaget är bra, jämfört med 35 procent bland dem som invandrat men bott i landet över 20 år.
”Att stödet för ett höjt återvandringsbidrag är större bland utrikes födda i utsatta områden kan vid en första anblick verka överraskande. Men resultaten visar hur komplex frågan om integration är. Jag ser det som ett tecken på att vi behöver prata mer om möjligheter, inte bara om bidrag. När människor inte känner sig inkluderade i samhällsbygget ökar också benägenheten att överväga andra alternativ,” säger Ahmed Abdirahman, vd, Stiftelsen Järvaveckan.
Attityderna är starkt partipolariserade
Attityderna till höjt återvandringsbidrag skiljer sig tydligt åt mellan partiernas väljare. Störst motstånd finns bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets väljare, där 52 respektive 60 procent är negativa. Stödet är störst bland Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas väljare där 45 respektive 47 procent tycker att förslaget är mycket eller ganska bra. Noterbart är att det finns en betydande del av Tidöpartiernas väljare som ställer sig skeptiska till förslaget. Exempelvis anser knappt var tredje väljare till Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna att förslaget är mycket eller ganska dåligt.
”Ett kraftigt ökat återvandringsbidrag är ett relativt impopulärt förslag bland svenska väljare – det är klart fler som tycker att det är dåligt än som tycker att det är bra. Även om förslaget är betydligt mer populärt bland Tidöpartiernas väljare finns det en betydande andel väljare till höger som ställer sig skeptiska. Utifrån de här siffrorna ser det inte ut att vara ett valvinnande förslag” säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator.
Mer om undersökningen
Var 18:e person i Sverige lever i dag i ett så kallat utsatt område. Järvaveckan Research fördjupar insikter genom att ta fram fakta och ge utrymme åt de röster och perspektiv som ofta saknas i samhällsdebatten. Undersökningen har genomförts av Indikator Opinion på uppdrag av Järvaveckan Research. Totalt har drygt 4 900 personer blivit intervjuade varav 2 718 boende i ett område som Polismyndigheten definierar som ett utsatt område, riskområde eller särskilt utsatt område. Definitionen för utländsk bakgrund avgränsas till de som är födda utomlands eller födda i Sverige men med två föräldrar som är födda utomlands. Järvaveckan Research, är en del av Stiftelsen Järvaveckan, och arbetar för att bidra till en mer nyanserad diskussion om integration, migration och samhällssammanhållning genom att ta fram och tillgängliggöra faktabaserade underlag.
Kunskapspartner
Indikator Opinion
