En av fyra i utsatta områden: Att rösta annorlunda än familj och vänner accepteras inte

Var fjärde boende i utsatta områden upplever att det i bostadsområdet inte är accepterat att rösta på ett annat parti än familj, släkt och vänner. I övriga Sverige är motsvarande andel 15 procent. Dessutom uppger dubbelt så många i utsatta områden (nio procent) att de upplevt påtryckningar att rösta på ett visst parti eller en viss kandidat inför valet, jämfört med fyra procent i övriga Sverige. Det visar en ny rapport från Järvaveckan Research genomförd av Indikator Opinion på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan.

Inför riksdagsvalet 2026 publicerade Järvaveckan Research rapporten Röster inför valet, en valundersökning bland boende i Sveriges utsatta områden och i övriga Sverige. Efter valet har en uppföljande undersökning genomförts i utsatta områden. För att jämföra resultaten har en parallell datainsamling genomförts där samma frågor ställts till ett slumpmässigt urval av personer som bor i övriga Sverige. Frågorna ställdes i Indikator Opinions eftervalsundersökning 2026 och drygt 3 500 personer har deltagit i de två urvalen.

Undersökningen belyser tre olika saker: vad människor upplever accepteras i bostadsområdet, om de själva har upplevt påtryckningar inför valet och om de har uppfattat att påtryckningar förekommit i området.

Att berätta sitt partival och att rösta annorlunda är olika saker

I utsatta områden upplever 26 procent att det inte är särskilt eller inte alls accepterat i bostadsområdet att rösta på ett parti som ens vänner, familj eller släkt inte röstar på. Motsvarande andel i övriga Sverige är 15 procent.

Samtidigt upplever en majoritet i utsatta områden, 53 procent, att det är helt eller delvis accepterat. I övriga Sverige är andelen 65 procent.

Frågan gäller uppfattningar om vad som accepteras i bostadsområdet. Den visar inte om de svarandes egen familj accepterar deras partival eller vilka konsekvenser det skulle få för dem att rösta annorlunda.

När frågan i stället gäller att öppet berätta vilket parti man röstar på är skillnaden mellan områdena liten. Ungefär 57 procent i båda grupperna upplever att det är helt eller delvis accepterat där de bor.

– Att berätta sitt partival och att rösta annorlunda än sin omgivning är två olika saker. Resultaten visar att vi behöver skilja mellan dem för att förstå hur människor uppfattar normerna i sitt bostadsområde, säger Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan.

Fler upplever att påtryckningar accepteras i området

I utsatta områden upplever 23 procent att det är helt eller delvis accepterat i bostadsområdet att någon utsätts för påtryckningar av vänner, familj eller släkt att rösta på ett visst parti. I övriga Sverige är andelen 13 procent.

En majoritet i utsatta områden, 54 procent, upplever att sådana påtryckningar inte är särskilt eller inte alls accepterade. Även här gäller svaren uppfattningar om vad som accepteras i området, inte om den svarande själv har utsatts.

Unga upplever oftare att det accepteras att berätta sitt partival i området

Inom utsatta områden finns tydliga skillnader i hur accepterat det upplevs vara att öppet berätta vilket parti man röstar på.

Bland boende med utländsk bakgrund upplever 60 procent att det är helt eller delvis accepterat i bostadsområdet. Bland dem med svensk bakgrund är andelen 50 procent.

Ännu större är skillnaden mellan unga och äldre. Bland 18–29-åringar i utsatta områden upplever 67 procent att det är accepterat, jämfört med 43 procent bland personer som är 65 år eller äldre. Det är en skillnad på 24 procentenheter.

Generationsmönstret återkommer i övriga Sverige, där motsvarande andelar är 63 respektive 46 procent.

– I utsatta områden upplever personer med utländsk bakgrund oftare än personer med svensk bakgrund att det accepteras att öppet berätta sitt partival i bostadsområdet. Men ännu större är skillnaden mellan unga och äldre. Den generationsskillnaden ser vi också i övriga Sverige, säger Ahmed Abdirahman.

Nio procent uppger egna erfarenheter av påtryckningar

I en separat fråga fick deltagarna svara på om de själva upplevde påtryckningar att rösta på ett visst parti eller en viss kandidat inför valet. I undersökningen definierades påtryckningar som försök att påverka en persons partival på ett sätt som gjorde att personen inte kände sig helt fri att välja själv. Vanliga politiska argument eller rekommendationer räknades inte som påtryckningar.

I utsatta områden svarar nio procent ja. I övriga Sverige är andelen fyra procent.

Bland unga är egna erfarenheter av påtryckningar ungefär lika vanliga i utsatta områden som i övriga Sverige. Bland 18–29-åringar uppger nio respektive tio procent att de upplevde påtryckningar inför valet.

– Egna erfarenheter av påtryckningar är vanligare i utsatta områden sett till samtliga svarande. Men bland unga ligger andelarna nära varandra. Det är en viktig del av bilden, säger Ahmed Abdirahman.

Sju procent har uppfattat påtryckningar från släktnätverk, församlingar eller föreningar

Sju procent av de svarande i utsatta områden uppger att de under valrörelsen uppfattat påtryckningar på människor i bostadsområdet från större släkt- eller familjenätverk, religiösa församlingar eller trossamfund, eller etniska eller kulturella föreningar. I övriga Sverige är motsvarande andel två procent.

Med påtryckningar avses här försök att påverka en persons val på ett sätt som gjorde att personen inte kände sig helt fri att välja själv. Vanliga argument eller rekommendationer omfattas inte.

Inom utsatta områden är andelen åtta procent bland boende med svensk bakgrund och sju procent bland dem med utländsk bakgrund.

Resultatet gäller vad de svarande har uppfattat i bostadsområdet, inte om de själva har utsatts. Den sammanslagna andelen omfattar personer som angett minst en av de tre aktörstyperna. Den visar inte hur många som uppfattat påtryckningar från flera av dem.

Fakta om undersökningen

Delrapporten ”Det fria valet” är en del av Stiftelsen Järvaveckans eftervalsundersökning 2026 och publiceras inom ramen för Järvaveckan Research. Undersökningen har genomförts av det oberoende undersökningsinstitutet Indikator Opinion på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan. Indikator Opinion har ansvarat för datainsamling och undersökningens genomförande. Frågorna ställdes i Indikator Opinions eftervalsundersökning i utsatta områden och drygt 3 500 personer har deltagit i de två urvalen.

Datainsamlingen genomfördes den 25 september–8 oktober 2026. Totalt deltog 1 643 personer från områden runt om i Sverige som Polismyndigheten klassificerade som utsatta områden. Deltagarna har bjudits in till undersökningen via Kivra (svarsfrekvens 15 procent). I övriga Sverige svarade 1 871 personer, främst via Indikator Opinions slumpmässigt rekryterade panel (deltagarfrekvens 49 procent).

Resultaten för utsatta områden har viktats efter ålder och uppskattat partival. Partiröster för utsatta områden har fördelats efter andelen av valdistriktets yta som överlappar området; överlapp under en procent har uteslutits. Resultaten för övriga Sverige har viktats efter kön, ålder och partival.

Om Järvaveckan Research

Järvaveckan Research är Stiftelsen Järvaveckans kunskapsverksamhet som tar fram faktarapporter och undersökningar om människors attityder och levnadsvillkor i Sverige, i frågor som demokrati, ekonomi, försvar och välfärd. Fokus ligger på befolkningsgrupper som sällan nås av traditionella undersökningar och på hur deras situation skiljer sig från eller liknar befolkningen i övrigt. Hittills har ett 40-tal rapporter och undersökningar publicerats. Stiftelsen Järvaveckan är en nationell ideell organisation som är partipolitiskt och religiöst obunden.