Den ojämlika hälsan – Delrapport: Svenskar med bakgrund i Asien

Hälsa

19 sep 2024

Med:

Sverige är idag ett land med stor mångfald, där 20 procent av befolkningen är född utomlands. Trots detta finns det en brist på kunskap om hälsotillståndet hos specifika grupper med utrikes bakgrund. Därför har Järvaveckan Research, med stöd av Socialstyrelsen, jämfört hälsoskillnader och hälsoutfall hos personer med bakgrund i Asien, med särskilt fokus på svenskirakier, svenskiranier samt svensksyrier, och Afrika, med särskilt fokus på svensksomalier, svenskeritreaner samt svensketiopier i två olika delrapporter. Personer med bakgrund i dessa sex länder utgör mer än hälften av alla i Sverige som är födda i länder utanför Europa. Rapporten undersöker bland annat dödlighet, neuropsykiatriska diagnoser, psykisk ohälsa, cancer, spädbarnsdödlighet, hjärt- och kärlsjukdomar samt uttag av läkemedel.

Trots att medellivslängden i Sverige aldrig varit så hög som den är nu, så finns det stora klyftor i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Samtidigt som personer med utrikes bakgrund i vissa avseenden har bättre hälsa än personer med svensk bakgrund är det till exempel fler med utrikes bakgrund som drabbas av hjärtinfarkt. Rapporten visar dessutom en betydligt högre spädbarnsdödlighet för svensksomalier, svenskeritreaner och svensksyrier i jämförelse med genomsnittet i riket. Nedan presenteras ett urval av resultaten från både delrapporter.

 

Lägre dödlighet, men högre spädbarnsdödlighet

Rapporten visar att personer med bakgrund i Asien och Afrika generellt har en lägre dödlighet än personer med svensk bakgrund. Det innebär att antal dödsfall per 100 000 invånare är fler i gruppen med bakgrund i Sverige i jämförelse med grupper med utrikes bakgrund. Samtidigt är spädbarnsdödligheten för barn som föds i Sverige till föräldrar med bakgrund i Somalia, Eritrea, Syrien och Irak betydligt högre jämfört med barn som föds till föräldrar med svensk bakgrund. Inom gruppen svenskar med bakgrund i Somalia är spädbarnsdödligheten mer än dubbelt så hög jämfört med den totala befolkningen (4,6 döda barn per 1000 födslar vilket kan jämföras med rikssnittet på 2,2). Det innebär att spädbarnsdödligheten för de med bakgrund i Somalia idag är på ungefär samma nivåer som genomsnittet i Sverige var på 90-talet.

Antal döda barn under 1 år per 1 000 födslar. Källa: Medicinska födelseregistret och Dödsorsaksregistret (Socialstyrelsen), Registret över totalbefolkningen, Registret för integrationsstudier och Registret över migration och asylsökande (SCB).

 

Färre diagnoser av depression och ADHD bland personer med utrikes bakgrund

Rapporten visar även att diagnoser av ADHD och depression är betydligt mindre vanligt bland de flesta befolkningsgrupper med bakgrund i Asien och Afrika än för personer med svensk bakgrund. När det gäller depression och ångest sticker däremot gruppen svenskiranier ut med högst andel personer som vårdas.

 

Antal personer som vårdats för depression per 100 000 invånare (åldersstandardiserat, 2022). Källa: Patientregistret (Socialstyrelsen), Registret över totalbefolkningen, Registret för integrationsstudier och Registret över migration och asylsökande (SCB).

 

Antal personer som vårdats för ångestsyndrom per 100 000 invånare (åldersstandardiserat, 2022). Källa: Patientregistret (Socialstyrelsen), Registret över totalbefolkningen, Registret för integrationsstudier och Registret över migration och asylsökande (SCB).

 

Cancer, hjärtinfarkt och stroke

Antal insjuknade i cancer per 100 000 invånare är lägre för personer med bakgrund i Asien och Afrika i jämförelse med personer som har bakgrund i Sverige. Exempelvis är det mycket mindre vanligt att svensksomaliska kvinnor insjuknar och dör i bröstcancer än kvinnor i den totala befolkningen. För vissa cancerformer, så som lungcancer, är det emellertid vanligare att insjukna och dö bland män från Irak och Syrien än i den totala befolkningen.

Förekomsten av hjärtinfarkt är i regel högre bland befolkningsgrupperna med bak­grund i Asien och Afrika. Män med syrisk bakgrund är särskilt drabbade, med dubbelt så många som vårdas för hjärtinfarkt jämfört med genomsnittet i Sverige. Förekomsten av stroke bland gruppen män med bakgrund från Afrika är vanligare än för män med bakgrund i Sverige, och dubbelt så vanligt jämfört med kvinnor med bakgrund från Afrika. Däremot jämnas skillnaden mellan män och kvinnor ut när man tittar på befolkningsgrupperna från Asien. Kvinnor med syrisk bakgrund sticker ut, där antalet kvinnor som vårdats för stroke är betydligt fler än för männen i samma befolkningsgrupp och även över genomsnittet för män med bakgrund i Sverige.

Antal insjuknade i cancer per 100 000 invånare (åldersstandardiserat, 2018–2022). Källa: Cancerregistret (Socialstyrelsen), Registret över totalbefolkningen, Registret för integrationsstudier och Registret över migration och asylsökande (SCB).

 

Fall av stroke per 100 000 invånare (åldersstandardiserat, 2022). Källa: Patientregistret (Socialstyrelsen), Registret över totalbefolkningen, Registret för integrationsstudier och Registret över migration och asylsökande (SCB).

 

Dödligt våld

Rapporten undersöker även dödligt våld som underliggande dödsorsak. För samtliga befolkningsgrupper med bakgrund i Afrika är den mer än tre gånger så vanlig som för befolkningen som helhet. Särskilt utsatta är män med bakgrund i Eritrea: 25 döda per 100 000 invånare, motsvarade siffra för riket är 2. Det dödliga våldet utmärker sig även i högre utsträckning bland personer med bakgrund i Irak och Iran jämfört med hela befolkningen.

Döda i dödligt våld, antal per 100 000 (åldersstandardiserat). Medelvärde per år under perioden 2013-2022. Källa: Dödsorsaksregistret (Socialstyrelsen), Registret över totalbefolkningen, Registret för integrationsstudier och Registret över migration och asylsökande (SCB).

 

 

“I rapporten har vi tittat på bakgrundsland för att förstå skillnaderna i hälsa mellan olika grupper, men det betyder inte att bakgrundsland är orsaken. Vad vi däremot ser tydligt i tidigare rapporter från Järvaveckan Research är att dessa grupper är kraftigt överrepresenterade i socioekonomisk utsatthet – en faktor som onekligen påverkar hälsa. Om vi ska nå verklig förändring och skapa en mer jämlik hälsa måste vi angripa grundproblemet, nämligen ojämlikheten i livsvillkor, där utbildning, sysselsättning och inkomst spelar en avgörande roll”,  säger Ahmed Abdirahman, VD och grundare, Järvaveckan.

 

Pressmeddelande

Pressmeddelande – 19 september 2024

PDF